Charlotte Rydh Generalsekreterare Giva Sverige Foto: Catarina Harling Den 31 mars presenterade spellicensutredningen sitt förslag till hur den framtida marknaden för spel och lotterier ska utformas med licenser istället för ett monopol. Spel och lotterier har sedan 1840-talet reglerats utifrån ett förbudsperspektiv i Sverige. Men med internets genomslag har spelmarknaden på kort tid förändrats radikalt.
I dag kan internationella kommersiella aktörer enkelt erbjuda online-spel även till svenskar – utan att ha tillstånd i Sverige. Spelmarknaden är attraktiv med stora pengar att hämta i form av vinster för spelarna, men ännu mer i form av intäkter för spelarrangören.
Även för civilsamhället handlar spel och lotterier om mycket pengar. Närmare bestämt 1,6 miljarder kronor årligen, enligt en rapport från Handelshögskolan 2016.
Att finansiera en ideell verksamhet, oavsett om det rör sig om ungdomsidrott, sommarläger, miljöarbete eller cancerforskning, och samtidigt både ha en trygghet i finansieringen och behålla ett oberoende är en utmaning för många organisationer.
En stor del av civilsamhället finansieras via offentliga medel på olika sätt, allt från olika typer av bidrag till direkt ersättning för tjänster. Många gånger är detta starkt styrt och kortsiktigt. Gåvor, som generellt är av mer oberoende karaktär, är fortfarande en liten del av intäkterna för majoriteten av organisationer. Och det är här som lotterierna kommer in.
Sedan drygt hundra år har lotterier varit ett sätt för ideella föreningar att få pengar till sitt arbete. En del av verksamheten sker i liten skala med lotteriförsäljning lokalt, men det stora tillskottet kommer via de så kallade rikslotterierna som drivs av bland annat Folkspel, Miljonlotteriet, A-lotterierna och Svenska PostkodFöreningen.
Trots spelmonopolet har alltså undantag getts för ideella föreningar att anordna lotterier just utifrån syftet att överskottet ska bidra till att driva viktiga verksamheter runtom i landet. Och den stora fördelen med lotteriintäkterna är att det är pengar som kan användas till precis vad som helst inom den ideella verksamheten. Det skapar ett oberoende.
Därför har FRII, tillsammans med Forum och Riksidrottsförbundet, genom samarbetet i Ideell spelallians under 1,5 år arbetat för att säkra den här oberoende finansieringen. Vårt arbete, tillsammans med insatser från flera av rikslotterierna, gav delvis resultat när utredningen presenterade förslag om fortsatt skattefrihet för ideella organisationer. Men då detta måste avgöras i EU kan vi inte slå oss till ro än.
Men, spel och lotterier som intäktskälla är inte bara enkelt. Även om de typer av spel som de ideella organisationerna erbjuder innebär låg risk för beroende, kan den aspekten inte helt ignoreras. Och vad händer om de spelformer vi kan erbjuda inte är lika attraktiva i konkurrensen och därmed inte ger det överskott vi önskar? Kan ideell sektor då stå emot utvecklingen av snabbare spel med högre risk, även om det innebär mindre pengar till organisationerna?
Det kommer alltid behövas mer pengar för att ideella organisationer på olika sätt ska kunna bidra till en bättre värld. Men – ändamålen helgar inte alltid medlen. Inom civilsamhället måste vi alltid ta avstamp i organisationens värderingar och ändamål i relation till vilka pengar som är lämpliga att finansiera just vår verksamhet med. Det innebär att som organisation också våga och kunna tacka nej till pengar, ibland mycket pengar.
Från att spel och lotterier har varit en ganska rättfram finansieringsmöjlighet för ideell sektor kommer vi med stor sannolikhet behöva hantera fler etiska dilemman i framtiden.
