Möt årets insamlare: Therese Leijon

Therese Leijon arbetar som gruppchef på Svenska Röda Korset med ansvar för face-to-face (F2F). Hon har nyligen blivit utsedd till Årets insamlare av FRII.

Jag tycker att det är viktigt att allt arbete, oavsett var man arbetar, genomsyras av entusiasm

Juryns motivering – känner du igen dig i den?
– Absolut, även om jag tycker det är viktigt att betona att jag inte åstadkommit detta själv. Vi är många personer som varit involverade och det ligger enormt mycket arbete, engagemang och timmar bakom att få detta att bli vad det är i dag. Jag tycker det är viktigt att allt arbete, oavsett var man arbetar, genomsyras av entusiasm och engagemang, att man hittar en gemensam grund att stå på och att man har roligt på jobbet!

Therese Leijon, gruppchef med ansvar för bl.a. Svenska Röda Korsets face-to-face verksamhet
Foto Martin Nordström

Vad är dina drivkrafter och vad går du i gång på?
– I mina frivilliguppdrag här i Sverige och när jag har arbetat utomlands har jag sett vilken skillnad Röda Korset gör. Det bär jag med mig varje dag. Utan finansiering kan vi inte åstadkomma all denna förändring. Därför tycker jag att det är oerhört stimulerande att arbeta med just insamling. Jag drivs också av att se och möjliggöra att människor utvecklas i sina roller, både som individer och i team.

Vad tror du det är som engagerar människor?
– Att kunna se en direkt effekt av det man gör, oavsett om det är att ge pengar och få återkoppling i form av ett brev, eller att hjälpa en person med läxorna och se framstegen. Jag tror också det handlar om att vara en del av något större, att antingen vara månadsgivare tillsammans med tusentals andra, att arbeta tillsammans mot rasism, att vara frivillig eller politiskt aktiv. Det handlar om en identitet – att visa engagemang för det man brinner för.

Hur tänker du omkring effekt- kontra administrationskostnader?
– Jag tycker det är positivt att organisationer börjar visa upp mer av det resultat och den skillnad som verksamheterna världen över faktiskt innebär. Det är ju detta det verkligen handlar om, att åstadkomma en förändring och visa på att givarnas pengar och de frivilligas insatser gör en reell skillnad i världen – till det bättre.
Samtidigt ser vi att det fortfarande finns en stark värdering som baseras på hur mycket insamling får eller bör kosta, att det fortfarande är avgörande för huruvida en person väljer att ge eller inte. Jag tror vi som bransch fortfarande har ett arbete att göra och förklara för givare varför det kostar pengar att samla in pengar.

Frågar givarna om effekterna av ert arbete?
–

Det är väldigt vanligt att personer frågar om pengarna gör skillnad och hur utvecklingen varit de senaste åren. Det finns nog fortfarande en ganska mörk bild över hur situationen är och det finns ibland en känsla av hopplöshet. Organisationer och media behöver bli bättre på att förmedla hur mycket som faktiskt hänt de senaste åren!

Varför tror du face-to-face ibland är ifrågasatt?
– Face-to-face är ju till skillnad från andra insamlingsmetoder något som blivit en del i din vardagsbild; du går till jobbet och en person står på gatan och ber dig stanna, du lagar middag och någon knackar på din dörr och ber dig bli månadsgivare. Vid telemarketing kan du välja att inte svara, är det på tv så kan du byta kanal – jag tror det ibland blir svårare för personer att veta hur de ska förhålla sig.
Självklart är det inte meningen att vi ska störa i någons vardag, utan istället försöka få personer att förstå att vi informerar om vår verksamhet och hur de kan bidra. Om alla värvare utbildas i hur de ska hantera olika personer och situationer så tror jag att man minimerar kritiken. Vi har hittills stött på väldigt få klagomål, och det är vi jättestolta över. Många tror nog även att arbetsvillkoren för värvarna är dåliga. När vi i Röda Korset startade vår egen face-to-faceverksamhet såg vi det som en av de viktigaste delarna – att garantera alla anställda bra arbetsvillkor och att de ska ses som en del av organisationen, precis som alla andra frivilliga och tjänstemän.

En av Röda Korsets värvare
En av Röda Korsets värvare. Foto: Röda Korset


Hur tänker du när du rekryterar?

– Jag rekryterar numera endast till min närmaste grupp, vi har en anställd som arbetar heltid med att rekrytera till våra team. När jag rekryterade till teamen tyckte jag det var viktigt att personen som anställdes förstod vad arbetet verkligen gick ut på. Att det handlar om att oavsett humör, väder eller andra omständigheter förstå att man är en ambassadör för organisationen. Att det kräver enormt mycket engagemang och mod.

Vad skulle du ge för råd till den organisation som vill börja jobba face-to-face?
– Bygg ett team av personer som verkligen tror på metoden! Det är viktigt att förankra internt i organisationen. Metoden passar nog bättre i lite mer välkända organisationer, eller i en organisation som precis som vi haft behov av att arbeta med varumärket och som har verksamhet lokalt, dit man kan hänvisa frivilliga och personer i behov av stöd.

Har du något råd till den som skulle vilja jobba som värvare på stan?
– Sök dig till en organisation som ligger nära ditt eget hjärta och engagemang. För att orka och fortsätta brinna i denna form av jobb behöver man kunna använda sitt engagemang som bränsle. Har man inte det blir det svårt att orka i längden. Du behöver även vara modig och social. Men du kan också vara en person som drivs av att se resultat och som är lite av en tävlingsmänniska.

Hur tror du att insamlingsmetoderna kommer att förändras de närmaste åren?
– Vi behöver anpassa oss efter att personers engagemang skiftar, och bli mer snabbfotade i att förstå varför personer engagerar sig på olika sätt och hur det förändras. Antalet organisationer och leverantörer lär fortsätta öka, samtidigt som företag blir allt mer inriktade på att själva göra skillnad och investera i egna projekt. Engagemanget finns där, men uttrycks på andra sätt och vi får inte glömma att uppskatta alla olika sätt som detta kanaliseras genom!
Genom sociala medier kan manifestationer mot rasism eller för sexuellt samtycke ordnas på några timmar, personer kan betydligt lättare själva visa vad de engagerar sig för eller emot. Det är viktigt att visa sig som en del av något, att visa upp sitt engagemang. Alla organisationer som arbetar med insamling behöver hitta former för att kunna kanalisera detta engagemang.

Slutligen behöver vi även vara ännu mer transparenta, bygga vidare på alla de relationer som bidrar till organisationen (oavsett form) och visa upp det resultat som uppnås!

Var ser du dig själv om 10 år?
– Då arbetar jag med något jag brinner för och med ledarskap i någon form, där jag ständigt får möjligheten att utmanas och utvecklas.

Text: Annika Prine

Fakta

Therese Leijon, 28 år, gruppchef med ansvar för bland annat Svenska Röda Korsets face-to-face verksamhet.

Antal medarbetare: 8 heltidsanställda, 14-24 teamledare och 100-200 värvare

Bakgrund: Har varit frivillig i Röda Korset sedan 2005 med olika förtroendeuppdrag, bl a vice ordförande och ledamot i Röda Korsets Ungdomsförbunds förbundsstyrelse. Har också haft flera frivilliguppdrag inom studentorganisationer, tjejjourer och andra föreningar. Har tidigare arbetat med månadsgivare på UNICEF, arbetat på den strategiska avdelningen på UNDP i Sierra Leone, och varit anställd hos Barbro Dahlbom Hall och UN Women för att bl a arbeta med ledarskapsutveckling för kvinnliga parlamentariker i Kenya.

FRIIs motivering till utmärkelsen Årets insamlare – person 2014:

”Med en stor portion mod, en smittande entusiasm och en genuin förståelse för betydelsen av intern och lokal förankring har Therese Leijon byggt upp en verksamhet som ökat antalet månadsgivare med 50 % på bara två år och bidragit till att stärka Svenska Röda Korsets varumärke. Med effektivisering och relationsbyggande i fokus har en beprövad – och i vissa sammanhang kritiserad – metod förfinats och fått en avgörande betydelse för organisationens ekonomiska återhämtning.”