BRIS ger årligen ut en rapport om barns psykiska ohälsa och sedan 2015 ger också Sveriges Stadsmissioner ut en årsrapport, den så kallade ”Fattigdomsrapporten”.
Dessa kartläggningar och undersökningar används flitigt av organisationerna i deras påverkansarbete och ligger till grund för både opinionsbildning och verksamhetsutveckling. BRIS upplever att man flyttat fram positionerna i debattklimatet, men som Stadsmissionernas kommunikatör Karin Timm Östlund konstaterar, kännedom byggs över tid. Effekten av långsiktigt påverkansarbete är svår att mäta.
Den psykiska ohälsan hos barn och unga ökar konsekvent, vilket är en av de trender som BRIS jobbar hårt för att bryta. Förutom att ge ut en årsrapport på ämnet arbetar de också intensivt med ett nätverk bestående av socialtjänst, kuratorer och skolpersonal – totalt ca 3000 personer på fem orter – en mötesplats för barns rättigheter kort och gott.
Barn som lider av psykisk ohälsa, och deras föräldrar, upplever att de slussas runt utan att någon någonsin ser helheten – samverkan saknas helt och hållet. Det är något BRIS arbetar för att ändra på, och de har nu under 1, 5 års tid satt samman dessa nätverksträffar med personer och professioner, som i normala fall inte möts. Redan nu kan man se effekten, människor möts och samverkar tillsammans, vilket ger stora vinster för den enskilda individen. Både träffarna i sig, men också det som sker där emellan, ger stora vinster.
Fakta påverkar
Rapporten ”Barns psykiska ohälsa – det är dags att bryta trenden” presenteras i BRIS samtliga fem regioner samtidigt, vilket ger nätverken en möjlighet att samlas och diskutera.
– Samverkan är ett ord som verkligen betyder något och något som också ger resultat, menar Magnus Jägerskog, generalsekreterare på BRIS.
– För att kunna påverka en samhällsutveckling så är dessa lättbegripliga sammanställningar – rapporterna ett bra underlag, fortsätter Magnus Jägerskog. Väl underbyggda fakta fungerar som en blåslampa som BRIS kan gå vidare med i sitt arbete. Uppmärksamhet är en del, men att lyckas åstadkomma förändring är det viktigaste.
Kontinuerlig uppföljning
BRIS följer upp all sin verksamhet. Nätverken följs exempelvis upp direkt på plats. Och större studier, av mer kvantitativ karaktär, följs upp genom enkätfrågor. Bland annat ställs frågan: Har du haft nytta av kunskapen och i så fall hur? Svaren jämförs sedan över tid.
– Utifrån svaren ser BRIS till att skapa verktyg för att utveckla och fortsätta arbetet – de låter resultaten påverka verksamheten över tid, säger Magnus Jägerskog. I grund och botten handlar verksamheten om att förbättra barndomen för varje barn.
BRIS följer aktivt utvecklingen kring barns psykiska ohälsa och Magnus Jägerskog menar att det verkligen är dags att bryta den ökande trenden. Positionerna har flyttats fram, inte bara ett steg, utan flera steg. Nätverken har varit helt avgörande i BRIS opinionsbildande arbete. Det skjuts till resurser, till och med partiledarna pratar om det och det gjorde de inte för ett år sedan
– Det bör också vara en av de viktigaste frågorna i valet, säger han. Barn får alltid stå tillbaka gentemot pension, försvaret eller andra ”viktigare” frågor. Det måste komma på topp 3-agenda och där är vi inte riktigt än. Nu mobiliserar vi utifrån det – vi ska kämpa för det.
Fattigdomsrapporten grunden för Stadsmissionernas påverkansarbete
Varje år sedan 2015 ger även Sveriges Stadsmissioner ut en årsrapport, den så kallade ”Fattigdomsrapporten”. Det är en kartläggning av hur fattigdomen drabbar människor i Sverige och vad som görs för att motverka den.
– Rapporten bidrar också till att bygga kännedom om fattigdomens många ansikten och den utsatthet som många människor lever under, säger Karin Timm Östlund, kommunikatör på Sveriges Stadsmissioner.
Vill skapa gemensam bild och förståelse
Först bland FN:s 17 globala hållbarhetsmål, finns målet att utrota fattigdom i alla dess former överallt.
Men, för att bekämpa fattigdom måste vi först både se och acceptera att fattigdom faktiskt finns.
Det och bristen av en gemensam bild av hur fattigdomen i Sverige drabbar människor som lever i utsatthet gjorde att Stadsmissionerna startade upp en kartläggning kring detta.
På internationella fattigdomsdagen presenterar Sveriges Stadsmissioner numera kartläggningen av de nio stadsmissionernas sociala arbete – Fattigdomsrapporten. Rapporten har getts ut årligen sedan 2015 i syfte att ge en bild av den fattigdom som vi ser i Sverige. Sammanfattningen av de insatser som gjorts och bör göras, använder Stadsmissionerna sedan i sitt påverkansarbete under året.
Effekten ännu inte nått sin fulla potential
Men, får rapporten något genomslag? Påverkar den debattklimatet i Sverige, kunskapen om fattigdom, eller människors syn på utsatthet?
– Insatsens effekt mäts genom att följa upp antalet artiklar och den spridning kommunikation får i nyhetsinslag och liknande, säger Karin Timm Östlund. Men kännedom byggs över tid och än så länge är Fattigdomsrapporten så pass ung att effekten fortfarande inte riktigt nått sin fulla potential.
Vidare definition av fattigdom
Sveriges Stadsmissioner arbetar för ett mänskligare samhälle genom social omsorg, vård, arbetsintegration och utbildning. Målet är att främja delaktighet oavsett ekonomi och bakgrund och att förebygga utanförskap.
Rapporten för 2017 visar att två tredjedelar av stadsmissionernas arbete främst handlar om att hjälpa till med basbehov som exempelvis mat. Den hjälper också till med att ge en vidare definition utsatthet, mer än den ekonomiska.
Text: Anne Bergsten
