De flesta svenska organisationer har inte de resurser som krävs för att hålla i gång ett eget omfattande innovationsarbete. Men det finns organisationer som arbetar med innovation på både svensk och global nivå.
Greenpeace driver sedan flera år tillbaka Mobilisation Lab i USA och Victor Riddez på Greenpeace Sverige berättade i en artikel i decembernumret av Patos om den nytta han själv haft av labbet. För Greenpeace handlar det bland annat om att utveckla nya färdigheter i det digitala landskapet. Greenpeace samarbetar också med andra organisationer som även de har tillgång till Mobilisation Lab.
En annan organisation som arbetar aktivt med innovationsfrågor är UNICEF. 2016 startade UNICEF en riskkapitalfond, Unicef Innovation Fund, som hittills (2016) fått in 11 miljoner dollar från en rad olika investerare. I mitten av november 2016 presenterades de första fem satsningarna, däribland sydafrikanska 9needs som använder blockkedjeteknik (ett system där informationen finns lagrad på alla datorer i en kedja och därför inte behöver verifieras mot till exempel en databas) för att skapa ett bättre system för hälsovårdstjänster. För 2017 är målet att investera i mellan 20 och 40 företag.
Innovation Pioneers
Det är förstås ett faktum att de flesta innovationer kommer från den privata sektorn där den stora mängden entreprenörer finns. Men hur gör man för att etablera kontakt mellan dessa innovatörer och de ideella organisationerna? Innovation Pioneers är ett nätverk med medlemmar som Ikea och Volvo, men där ingår även ideella organisationer. Medlemmarna träffas på ”tankemöten” där arbetet ofta utgår från en frågeställning – till exempel hur man bygger en framtida hållbar stad. Medlemmarnas kompetens bidrar därmed till nya lösningar kring allt från material till logistik.
Innovation Pioneers delar också ut priset One Wish Award som 2016 gick till organisationen IM för utvecklandet av den nya ”metallen” Humanium.
Kim Silvasti är verksamhetsansvarig för Innovation Pioneers. En utmaning för mindre organisationer är att det i vissa fall saknas affärsmässig kunskap, kontakter och finansiering för att kunna skala upp det man gör, konstaterar han:
– Vi planerar just nu ett ”tankemöte” tillsammans med våra medlemmar och IM där allas erfarenheter ska bidra till att komma fram till användningsområden för den nya ”metallen”. När personer med olika bakgrund möts kan det ibland uppstå fantastiska lösningar, som verkligen tillför värde, fortsätter Kim Silvasti.
Reach for Change
Men vad blir resultatet om innovationen görs till själva grunden för organisationens utveckling? Reach for Change är en stiftelse, grundad av Kinneviksgruppen, men också en inkubator för nya projekt och idéer i gränslandet mellan privat och ideell sektor.
– För oss innebär innovation nya angreppssätt för att lösa befintliga problem. Det kan vara ett program som görs för barn och unga och där man lägger till någonting annorlunda, men också en helt ny produkt eller lösning. Vad vi gjort är att rikta in oss på personer som vill testa och utveckla sina idéer. På så sätt tävlar vi inte med befintliga organisationer, utan vi tillför resurser och stöttar nya idéer, menar Marlene Claesson som är programchef på Reach for Change.
För Reach for Change handlar det om att satsa, men också om att våga ta risker:
– Det är en jätteutmaning för oss själva att hålla oss innovativa. Det viktiga är att lyssna på dem som vi är till för. Och att våga misslyckas, mycket har fungerat, men inte allt. En annan viktig sida är att lära från andra länder, som när de smartaste digitala entreprenörer från Ghana kommer till Sverige och hjälper oss att utveckla nya mobila lösningar.
Tvärtemot vad många tror så menar Marlene Claesson att Reach for Change ofta rör sig med mindre summor än vad andra organisationer har till sitt förfogande – och att detta i sig bidrar till framgången.
Vi har knappa resurser men höga ambitioner och det tvingar oss att vara föränderliga.
– Vi har inte råd att lansera stora projekt, utan vi utvecklar något litet och testar om och om igen innan vi skalar upp något.
Mattecentrum
En av de organisationer som vuxit fram genom Reach for Change är Mattecentrum som erbjuder gratis hjälp till alla som pluggar matematik. Organisationen startade 2008 av Johan Wendt som då pluggade till civilingenjör på Lunds Tekniska Högskola. I dag hjälper Mattecentrum över 350 000 elever med matte varje månad.
– Det är alltid lättare att identifiera problem än att komma på lösningar, men Mattecentrum var just en lösning på ett problem – läxhjälp – som många barn hade. I början var vi lite av en sambandscentral bestående av engagerade människor med kunskap som kunde dela med sig till elever, berättar Karolina Lisslö som är generalsekreterare för Mattecentrum.
De senaste åren har Mattecentrum lagt mycket tid på att bygga rutiner och paketera verksamheten, inte minst för dem som vill starta lokalföreningar. Föreningen har också haft sin första sjukskrivning och föräldraledighet på kontoret.
– Nu lämnar vi tonåren bakom oss och blir vuxna på riktigt! Den stora utmaningen blir att behålla idétänkandet och samtidigt växa som etablerad organisation, konstaterar Karolina Lisslö.
Text: David Isaksson
