I all kommunikation handlar det om att närma sig mottagaren på ett tilltalande sätt. Ska man ha någon rimlig chans att nå fram med sitt budskap måste man i alla led kommunicera på ett sätt som mottagaren kan identifiera sig med, och där budskapet verkligen når fram.
Man bör vara tydlig i kommunikation och medieval. Talar man exempelvis till mormor nu i juletid lyfter man kanske fram barn i nöd, kopplar det till julklappar och ser till att lägga budskapet i en kanal där hon de facto finns. Vore ju konstigt annars.
Så gör vi och har alltid gjort när det kommer till de målgrupper som är som oss själva och som vi själva kan identifiera oss med.
Men så ser det inte riktigt ut i det nya mångkulturella samhället. I Sverige återfinns idag närmare 2,5 miljoner personer med invandrarbakgrund, både i 1: a och 2: a generationen. En uppskattning av köpkraften i invandrarmålgrupperna beräknas till runt 300 miljarder, enligt organisationen Svensk Handel.
Konsumtionskraften i Sverige representeras inte bara av tvåbarnsfamiljer i radhus.
Det finns en mängd slumrande, köpstarka målgrupper med olika behov och preferenser. De trots allt heterogena invandrargrupperna har ofta andra behov och konsumtionsmönster som många har svårt att identifiera. Genom att bli bättre på dessa frågor tas första steget mot en bättre relation och mot att kommunicera med Hela Sverige, istället för att som idag utesluta närmare 25 procent av befolkningen.
Många har också fått för sig att våra nysvenskar är fattiga och har en begränsad ekonomi. Bland en viss kategori är det säkert så, men den stora massan har ändå en fungerande god ekonomi, arbetar som alla andra och vissa har säkert också möjlighet att lägga undan.
Ett annat problem kan också vara att på många arbetsplatser är arbetsgrupperna homogena. Det är Janne, Gunilla, Roffe och Anneli som alla har liknande bakgrund, gått liknande utbildningar, bor i liknande områden och producerar liknande arbeten på samma sätt som de alltid har gjort. Den kommunikation och de arbeten som görs speglar ofta deras egen bakgrund.
Men det händer nya saker när arbetsgrupperna förändras, det kommer in helt nya infallsvinklar och perspektiv som förnyar arbetet. Så börja med att se över ert eget arbete: Inkluderar ni invandrargrupperna som målgrupp i kommunikation och medieval? När gjorde ni senast någon insats inför 13-dagen, en dag som innebär jul för väldigt många i Sverige, eller inför Ramadan eller Eid Al-Fitr. Nya högtider och konsumtionstoppar som ofta innebär en högre benägenhet att ge och stödja sina medmänniskor. Så prova er fram nu. Välj någon av våra nya målgrupper, lär känna gruppen, hitta rätt budskap och tilltal och sist men inte minst hitta det där speciella medievalet. För alla i Sverige öppnar inte ytterdörren på morgonen för att ta in dagstidningen, utan det är helt andra kanaler som gäller.
Det kommer att förändra ert sätt att arbeta, för alltid.
Ps. Börja också med att googla fram ordet ”zakat”, jag är övertygad om att vi snart kommer att hitta en ”zakat calculator” på en och annan hemsida snart. Ett första steg mot de bortglömda miljarderna.
Amjad Aloul
Crossborder Communication
