Effekten allt viktigare för yngre

Det blir allt viktigare för givarna att organisationer kan visa att deras arbete har effekt. Om man ska få givarnas förtroende behöver de ideella organisationerna visa vilken effekt deras verksamhet har för ändamålen och vad de gör för nytta. Detta visar FRII:s senaste rapport om allmänhetens inställning till ideella organisationer.

Den 27 mars publicerades rapporten ”Tillit och fördom – om allmänhetens inställning till ideella organisationer” som FRII och PwC gjort med hjälp av Novus. Det är femte året som undersökningen görs i syfte att få kunskap om allmänhetens syn på givande, och hur aspekter som förtroende och attityder förändras över tid.

Stora variationer

Undersökningen visar att vilka faktorer som är viktiga för att man ska känna förtroende för en ideell organisation varierar stort beroende på ålder. En av de faktorer som unga människor värderar högst för att de ska känna förtroende är att organisationen gör nytta för ändamålen, det vill säga åstadkommer effekt. 6 av 10 bland de unga, jämfört med 3 av 10 bland de äldre tycker att det är viktigt att organisationen gör nytta.

Öppenhet viktigast

Oavsett ålder tycker man att det är viktigt att organisationen är öppen med hur verksamheten bedrivs. Men medan hälften av de yngre tycker att det är viktigt att organisationen redovisar hur pengarna används, är det bara lite över en fjärdedel bland de äldre som håller med om det. Den viktigaste faktorn för att den äldsta åldersgruppen ska känna förtroende är istället att organisationen har 90-konto (62%), vilket de yngre inte alls håller med om. Bara 16% av de yngre tycker att det är viktigt med 90-konto.

Vill själva se nyttan

Generationsklyftan här bottnar i den trend vi ser i Sverige såväl som globalt, att de yngre generationerna lägger allt större vikt vid att organisationerna kan redovisa exakt vilken effekt och nytta de bidrar till för ändamålen, och att de som givare ska kunna se med egna ögon hur organisationerna har använt pengarna. I dagens informationssamhälle räcker det inte längre att det finns kontrollorgan som ska garantera att organisationerna gör nytta. Så, medan de äldre litar på att 90-kontot är en garant för att organisationerna gör nytta är de yngre mer skeptiska och vill själva kunna värdera informationen. Som rapporten ”Svenskarna och Internet” (2017) pekar på, värderar unga människor information på internet mer skeptiskt än vad äldre gör. Medan de äldre litar på det mesta de hittar på internet har de yngre i större utsträckning skolats i att vara kritiska till information på internet.

Effekten viktig för de unga

Undersökningen visar också att medan 68% av de äldre bedömer att de projekt eller ändamål som organisationerna samlar in pengar till gör nytta, är andelen av de yngre 56%. Detta måste ställas i relation till att nyttan är betydligt viktigare för unga än för äldre. Därför kan man anta att unga också ställer högre krav på att organisationerna ska redovisa nyttan. Oavsett talar siffrorna sitt tydliga språk: för att kunna vinna unga människors förtroende behöver organisationerna bli bättre på att lyfta fram effekten av det arbete som görs. Och de behöver göra det på ett sätt som unga kan ta till sig. I informationssamhället och i och med digitaliseringen ställs allt högre krav, men samtidigt erbjuds också allt fler tekniska lösningar som kan göra det möjligt.

Ladda ner och läs hela rapporten ”Tillit och fördom” här.

Tillbaka till nr 1 2018