Fyra frågor om att starta i Sverige

Johan Pettersson, generalsekreterare på Oxfam Sverige, Emilia Molin, managing director för War Child och Claes Parsmo, vd för Compassion Sverige. Johan Pettersson, generalsekreterare på Oxfam Sverige, Emilia Molin, managing director för War Child och Claes Parsmo, vd för Compassion Sverige.

Hur har det varit att starta verksamheten i Sverige? Vilka problem – men också möjligheter – har ”nybörjarna” mötts av? Vi frågade tre internationella organisationer som de senaste åren valt att etablera sig i Sverige.

Emilia Molin, managing director för War Child:

Hur vill du beskriva er organisation?
– Vi är en kreativ och innovativ organisation som jobbar med barn i krig. Förra året hjälpte vi 380 000 barn i krigsområden med psykosocialt stöd, skydd och utbildning. Totalt finns War Child i fjorton länder där vi har lokal personal och samarbetar med lokala organisationer. Varje gång jag reser i fält och träffar de unga vuxna som jobbar för War Child blir jag så imponerad av hur de orkar se varje individ.

Varför har ni valt att etablera er i Sverige?
– War Childs kontor i Holland hade tittat på olika marknader för insamling och sett att det finns utrymme för en organisation som vår i Sverige. Barnrättsfrågor är väldigt starka här och människor är generösa. Men vi är fortfarande i en uppstartfas och vi fick vårt 90-konto i slutet av oktober 2016.

Bild från War Childs verksamhet.
Bild från War Childs verksamhet.

Hur har er etablering gått? Vad har varit det svåraste?
– Det tar tid att bygga insamling. Det svåraste är att nå ut och berätta varför just vi finns till. För att förtjäna givarnas pengar måste vi också berätta vad vi gör och kommunicera det på ett trovärdigt sätt. Hittills är jag helt överväldigad av det fantastiska bemötandet vi fått. Människor är positivt inställda och villiga att lyssna på oss. Vi gjorde en stor konsert i Filadelfiakyrkan i Stockholm i slutet av mars 2017 till förmån för barn i kriget i Syrien, och uppmärksamheten i samband med konserten var stor. Det blev fem intervjuer med Sveriges Radio, flera tv-intervjuer, stora tidningar skrev. Så intresset och att människor blir så engagerade i det vi gör känns fantastiskt. Nu i vår åker vi ut till olika förorter och berättar om vår verksamhet, med en kampanj som vi kallar för #därförbryrjagmig. På varje plats kommer vi att samarbeta med lokala spoken word-artister som ska framföra texter på temat.

Finns det utrymme för ännu fler insamlande organisationer i Sverige?
– Intressant fråga. Om man skulle överföra det på en annan bransch skulle det kanske inte vara en fråga att ställa. Typ om du skulle fråga: ”behövs det ett modemärke till”? Vi gör ju så olika saker. Alla är ju olika och arbetar på olika sätt. Så självklart finns det utrymme för fler aktörer! Men ju fler vi blir i branschen, desto större blir kraven förstås på att kommunicera, vara tydliga och visa att vi arbetar seriöst.

Claes Parsmo, vd för Compassion Sverige:

Hur vill du beskriva er organisation?
– Vi är en trovärdig kristen organisation som har funnits sedan 1952, då Compassion startades i Sydkorea av en amerikan. Nu finns vi i 26 länder och hjälper 1,8 miljoner fadderbarn. Allt som sker i fält finns noga beskrivet på den amerikanska hemsidan. Compassion har jobbat i 65 år och har bra resultat. Vi är tvärkyrkliga, tillhör inget samfund utan arbetar med alla evangeliska kyrkor och allt vi gör vilar på en tydlig kristen grund. Vi samarbetar med totalt 6 952 lokala församlingar runt om i världen och det är församlingarna som bedriver arbetet med barnen. De är våra partners i det här arbetet. Vi utrustar dem, ser till att skoluniformer och undervisning blir betalade.

Varför har ni valt att etablera er i Sverige?
– Anledningen till att Compassion valt att etablera sig här är naturligtvis att det i Sverige finns människor som har hjärta och är villiga att dela med sig. Det nordiska folket är duktiga på det. Organisationen finns sedan 2013 i Sverige och när jag började 2014 hade vi redan ett 90-konto.

Bild från Compassions verksamhet.
Bild från Compassions verksamhet.

Hur har er etablering gått? Vad har varit det svåraste?
– Vi har inte kommit så långt och måste fortsätta bygga varumärket. Vi vill att många ska räcka upp handen och säga: ”Ja, jag åtar mig att hjälpa ett barn och betala 260 kr i månaden för att hjälpa det här barnet genom skolgången”. Men det är alltid svårare när ingen känner till en. Det tar tid att bygga upp förtroendet. Vi försöker arbeta hållbart långsiktigt, är med på konferenser, konserter, events, där vi tror att det finns potentiella faddrar. Vi berättar om vad vi gör och samarbetar med personer som tycker att det vi gör är bra. Vi samarbetar också med olika afrikanska och spansktalande församlingar i Sverige.

Finns det utrymme för ännu fler organisationer i Sverige?
– Ja absolut! Det kommer att finnas utrymme för fler. Vi har en särskild nisch i och med att vi har en tydlig kristen profil. De som tycker om det kommer också att stödja oss. Sverige är ett land med kristna värderingar och ett samhällsskick som gör att många engagerar sig. Men visst, vi lever i en tid då allt kan förändras snabbt. En rejäl lågkonjunktur skulle förstås kunna vara ett rejält slag mot givandet.

Johan Pettersson, generalsekreterare, Oxfam Sverige:

Hur vill du beskriva er organisation?
– Oxfam är en global hjälporganisation som arbetar med människor i över 90 länder, mot fattigdom och för utsatta medmänniskor. Vår vision är en värld utan fattigdom där alla kan äta sig mätta och har makt att påverka sin egen framtid. Det kan låta stort, men det är vårt mål. Oxfam arbetar med livräddande katastrofinsatser, långsiktiga utvecklingsprojekt, politisk påverkan lokalt och globalt. För oss är det viktigt att inte vara en västcentrerad organisation och ganska snart flyttar huvudkontoret till Nairobi från Oxford, som en symbol för vår strävan att ändra maktförhållandena.

Varför har ni valt att etablera er i Sverige?
– Målet med kontoret i Sverige är att informera och att engagera – och att samla in pengar till verksamheten i världen. Sverige är en av de större insamlingsmarknaderna där vi inte varit närvarande tidigare och det saknades en tydlig aktör som driver just de frågor Oxfam driver.

Bild från Oxfams verksamhet.
Bild från Oxfams verksamhet.

Hur har er etablering gått? Vad har varit det svåraste?
Det har gått bra. Det är förstås många utmaningar som måste lösas, samtidigt som vi haft höga krav på insamlingsresultat. Och det har inte varit helt lätt att växa så snabbt som vi önskar givet vårt okända varumärke. Vi jobbar med att bygga upp trovärdigheten över tid och visa vad Oxfam gör i världen. Vi använder oss av presskommunikation, publicerar effektrapporter på hemsidan, arrangerar seminarier i viktiga frågor och syns i sociala medier. Det ska vara tydligt vilken ställning Oxfam tar i olika frågor.

Finns det utrymme för ännu fler organisationer i Sverige?
– Ja, det tror jag. Om man tittar på andra länders marknader för insamling finns det betydligt fler organisationer där. Och det är ingen brist på orättvisor i världen heller. Jag tror att Sverige kan ge mer än man redan generöst gör, även om konjunkturen förändras. Förtroendet för insamlande organisationer är högt här. Civilsamhället har en lång tradition av att engagera sig och bidra, vare sig det gäller att vara med i sportföreningen och baka kakor eller att ge pengar. Det är en tradition av solidaritet med andra människor, helt enkelt. Det som verkligen skulle kunna påverka negativt är om organisationer missköter sig. Därför är det extra viktigt att behålla trovärdigheten.

Text: Aminata Grut