En katastrof väcker människors vilja att stödja de drabbade, men hur gör man för att engångsgivarna ska fortsätta att bidra? Patos har ställt fyra frågor om insamling vid katastrofer till några av våra medlemsorganisationer.
Petra Nerde, chef insamling privat, Unicef
Vad är det med en katastrof som triggar människors givarvilja?
– Oavsett typ av katastrof så är det oskyldiga som drabbas. Det gör ofta att människor vill göra det de kan för att hjälpa de som är utsatta. En katastrof får ofta mycket utrymme i media vilket också gör att människor snabbt får en bild över katastrofläget. Man ser vilka behov som finns och hur det drabbar människor och framför allt barn. Vi ser tydligt att svenskar är mycket givmilda i katastrofer. De vill dela med sig för att förbättra situationen för de som blivit drabbade.
Hur kan man jobba för att engångsgivare i samband med katastrof fortsätter att ge efter katastrofen?
– Mycket handlar om information kring hur organisationen arbetar i en katastrof och vad man gör just för stunden, hur många man nått och så vidare, men även hur man arbetar som organisation i stort. Om du som givare får återrapportering om vad som görs och gjorts för att förbättra situationen i en katastrof så ger man ofta igen, eftersom man känner trygghet i att pengarna används effektivt.
Kan man omvandla engångsgivare i katastrof till månadsgivare? Hur?
– Ja, i viss utsträckning kan man det. Det gäller att vara ganska snabb i kontakten med givaren efter gåvotillfället för att nyttja givarviljan medan den fortfarande finns kvar. Vi använder oss ofta av telemarketing för att nå ut till givare efter en katastrof, då det också ger oss möjligheten att prata mer kring det specifika katastrofarbete de givit till. Då kan man känna av vad givaren vill veta mer om innan den tar ett beslut.
Enligt er uppfattning, hur länge efter det att en katastrof inträffar kan man samla in pengar på den?
– Det beror helt och hållet på vad det är för typ av katastrof, hur stor omfattning den har och även hur länge det skrivs om den i media.
Ann-Marie Bertilsdotter, chef insamling privat, Rädda Barnen
Vad är det med en katastrof som triggar människors givarvilja?
– En oförutsedd händelse som man inte kan planera för eller påverka drabbar många människor. Inte minst barn. Som givare kan du ändå göra något genom att ge ekonomiskt stöd och på så sätt bli delaktig i hjälparbetet, utan att vara på plats. Det är ett uttryck för medmänsklighet och att visa respekt för andra människor som är drabbade.
Hur kan man jobba för att engångsgivare i samband med katastrof fortsätter att ge efter katastrofen?
– Genom att ge en övergripande bild om situationen före, under och efter en katastrof kan vi skapa en relation med givaren. Det är viktigt att återge hur vi arbetar i det utsatta området och vilka som drabbas. Vi berättar vad vi gör/vilka insatser vi bidrar med och hur vårt arbete hjälper till att bygga för framtiden. Det skapar förväntningar, intresse och engagemang för att följa med oss framöver i vårt arbete.
Kan man omvandla engångsgivare i katastrof till månadsgivare? Hur?
– Ja, bland annat genom att vara tydlig kring både en kort- och långsiktig plan för hur vi till exempel vill bygga upp, utveckla och förbättra barnens skydd, trygghet samt rättigheter i ett katastrofdrabbat område. Se även svar på frågan innan.
Enligt er uppfattning, hur länge efter det att en katastrof inträffar kan man samla in pengar på den?
– Det kan bero på vilken typ av katastrof det gäller, och oftast kommer merparten av intäkterna in direkt efter att katastrofen är ett faktum. Generellt tror jag att om man arbetar både kort- och långsiktigt, enligt svar ovan, kan insamlingen leva länge. Det är självklart viktigt att poängtera att ju mer medialt intresse som finns fortlöpande för katastrofen, ju längre kan insamlingen leva.
Johan Pettersson, generalsekreterare, Oxfam Sverige
Vad är det med en katastrof som triggar människors givarvilja?
– Enligt min erfarenhet är det inte omfattningen av katastrofen som är det styrande utan medieintresset. När katastrofen får eget ”namn” i media och toppar nyheterna startar en givardynamik som är utöver det vanliga. Det är inte osannolikt att kvällstidningar lyckas bättre med att trigga emotioner i sådana sammanhang än vad vi organisationer gör. Sedan bidrar känslan av ”urgency” och tydligheten i vad man ger till.
Hur kan man jobba för att engångsgivare i samband med katastrof fortsätter att ge efter katastrofen?
– Precis som man alltid gör, med god analys av datan, rätt aktiviteter till rätt personer i rätt tid. Testa, optimera. Vad gäller katastrofgivare är analysen ännu viktigare då proportionen givare som inte är intresserade av att ge igen är mycket större.
Kan man omvandla engångsgivare i katastrof till månadsgivare? Hur?
– Ja. Se svar på frågan innan.
Enligt er uppfattning, hur länge efter det att en katastrof inträffar kan man samla in pengar på den?
– Så länge katastrofen är aktuell i fält och alternativkostnaden är lägre är det rimligt att fortsätta samla in pengar. Enligt min erfarenhet är väldigt olika från fall till fall hur länge givarviljan är förhöjd, men ett normalt mönster är en peak första veckan och sedan relativt snabbt avtagande intensitet en månad eller två.
