Med sociala medier har man fått nya sätt att nå ut på, men det har också förändrat kommunikationsarbetet från grunden. Man kan samla in pengar, bedriva kundtjänst, bygga relationer, bedriva påverkansarbete och ha en dialog med sina givare, kunder eller supporters. Med tanke på hur många funktioner sociala medier fyller, borde det kanske läggas mer tid och pengar på det? Patos har ställt fyra frågor om sociala medier till fem insamlingsorganisationer.
Peter Nilsson, kampanjsamordnare på Djurens rätt
Hur har sociala medier förändrat er verksamhet och/eller ert arbetssätt?
Sociala medier har blivit en självklar del av vår verksamhet. I dag kan vi ibland förlita oss helt på de reaktioner som ett inlägg i sociala medier ger när vi vill lyfta en fråga, lansera ett upprop eller puffa för medlemskap. Det har också inneburit att vi lägger mer tid på våra sociala medier och att vi behöver anpassa det vi gör. En kampanj utan en vinkel som lyckas bra i sociala medier blir sällan en lyckad kampanj numera.
Bevakar ni vad som sägs om er i sociala medier – med vilka redskap och hur använder ni den kunskapen?
Vi har tittat på specifika tjänster för detta men inte hittat något som vi tycker är värd tiden och pengarna. Vår vanliga mediebevakning plockar upp en del, Google har en gratistjänst som plockar upp annat och Twitter är relativt enkelt att hålla koll på, och det räcker för vår del. Vi har aldrig upplevt att vi missat något väsentligt. Det känns lite som att en del lägger lite för mycket kraft på att analysera istället för att själva sätta agendan för det som sägs om en i sociala medier.
Vad tror du är det största felet organisationer gör i sociala medier?
Djurens Rätt har alltid varit tidiga på olika sociala medier och börjat lägga ut saker direkt. Det har gjort att vi successivt har lärt oss vad som fungerar. Ibland lär en sig bäst genom att göra – learning by doing helt enkelt. Gör inlägg, analysera vad som går bra respektive mindre bra och gör mer av det som är bra, och glöm inte att anpassa innehållet till kanalen.
Ungefär hur stor andel av er insamlings och marknadsföringsbudget lägger ni på sociala medier?
Cirka 10 %.
Malin Ekerstedt, webredaktör, Kvinna till Kvinna
Hur har sociala medier förändrat er verksamhet och/eller ert arbetssätt?
För oss handlar det om att nå ut med vad vår verksamhet innebär, berätta vad vi och de kvinnoorganisationer vi arbetar med gör och varför det behövs. Sociala medier har inneburit nya möjligheter att nå ut. Samtidigt har det krävt omfördelning och prioritering av våra resurser, framför allt i fråga om personal och arbetsuppgifter. Att vara aktiv i sociala medier har också krävt utbildning av personal eftersom det är ett nytt sätt att arbeta på.
Bevakar ni vad som sägs om er i sociala medier – med vilka redskap och hur använder ni den kunskapen?
Nej, vi har inte haft resurser att köpa in någon bevakningstjänst. Däremot följer och modererar vi förstås de kommentarstrådar och frågor som uppkommer i direkt anslutning till våra uppdateringar och tweets.
Vad tror du är det största felet organisationer gör i sociala medier?
Att inte göra en ordentlig plan över varför och på vilket sätt man ska vara närvarande i en viss kanal. Vad är målet, vilka är målgrupperna, vem är ansvarig och hur ska våra uppdateringar se ut? Det är lätt att bara känna ”vi måste finnas på den här plattformen” och starta ett konto som sedan inte levererar. Det är också viktigt att göra en ordentlig undersökning av hur varje kanal fungerar, hur tilltalet ser ut och vad de som befinner sig på den verkar ha för mål och intressen. Annars riskerar man att bara bli en megafon och försöka trycka ut den information man tycker att följarna borde ha, vilket i längden straffar sig med färre och oengagerade följare.
Ungefär hur stor andel av er insamlings och marknadsföringsbudget lägger ni på sociala medier?
Cirka 10 %.
Daniel Holking, kommunikations- och insamlingsansvarig, Svenska Freds
Hur har sociala medier förändrat er verksamhet och/eller ert arbetssätt?
Mycket. Dialogen med våra supporters har blivit mer direkt, inkluderande och kostnadseffektiv. Sociala medier är extremt viktigt för Svenska Freds varumärkes-återuppbyggande men även i ökande grad för insamling och värvning. Twitter specifikt är även en viktig resurs för vårt opinions- och pressarbete som är en viktig pusselbit i påverkansarbetet.
Bevakar ni vad som sägs om er i sociala medier – med vilka redskap och hur använder ni den kunskapen?
Vi har en ganska manuell närvaro i de kanaler där vi är aktiva och går in i samtal när det behövs. Sedan bevakar vi vad som sägs om oss med en handfull olika verktyg som snappar upp det mesta, men vi kan absolut bli bättre på eller kanske främst hitta bättre verktyg för detta.
Vad tror du är det största felet organisationer gör i sociala medier?
Att inte se potentialen till dialog. Ställ mer frågor, svara oftare och håll koll på diskussionerna men moderera inte för hårt och ta endast bort det som är rent olämpligt och kränkande, allt annat påverkar transparensen. Många organisationer får hjälp från sina följare som säger emot om någon säger konstigheter. Jag kallar dem ”Älvor” och vi älskar dem. Ta vara på och stötta de som stöttar er i sociala medier. Identifiera några viktiga sociala medier och få er närvaro där att räknas istället för att vara halvhjärtat närvarande i alla nya kanaler som poppar upp.
Ungefär hur stor andel av er insamlings och marknadsföringsbudget lägger ni på sociala medier?
Vi har en mycket begränsad budget men av hela budgeten för insamling/marknadsföring lägger vi ca 10 %. Ser en krona för krona på enbart det vi lägger på marknadsföring står nog sociala medier för ca 90 %.
Samuel Somo, ansvarig digitala medier, IOGT-NTO
Hur har sociala medier förändrat er verksamhet och/eller ert arbetssätt?
Det har blivit enklare för oss att bygga en relation med en extern målgrupp än tidigare. Samtidigt moderniserar vi bilden av IOGT-NTO genom att finnas ute i den digitala arenan. Nu kan vi ta ut vårt opinionsbildande arbete ut på det digitala mötestorget. Det har också gett oss möjligheten att få personer som inte är medlemmar att engagera sig för vår sak.
Bevakar ni vad som sägs om er i sociala medier – med vilka redskap och hur använder ni den kunskapen?
I dag har vi mestadels en manuell bevakning av vad som sägs i digitala kanaler om oss. Vi använder också ett bevakningsverktyg som heter Notified för att bevaka kampanjer och på ett mer bredare plan kring specifika sökord.
Vad tror du är det största felet organisationer gör i sociala medier?
Att man tror att sociala medier ska lösa alla ens utmaningar. Det finns en tilltro till att saker därute bara lever sitt egna liv och blir en digital succé. Samtidigt så kan en ledning säga att ”vi ska satsa på det digitala!” utan att ge ekonomiska eller personella resurser.
Ungefär hur stor andel av er insamlings och marknadsföringsbudget lägger ni på sociala medier?
Vi är med i Google Grants och får därigenom annonsering via sökord helt finansierat. Under vår senaste kampanj ”Vit Jul” la vi knappt 3 % av den totala kampanjbudgeten på annonser i sociala medier.
Anna-Maria Broman, Tf insamlingschef, Vi–skogen
Hur har sociala medier förändrat er verksamhet och/eller ert arbetssätt?
Vi når ut på ett helt annat sätt med engagerande budskap, vilket gör att vi riktat om mycket av arbetsinsatser till just sociala medier.
Bevakar ni vad som sägs om er i sociala medier – med vilka redskap och hur använder ni den kunskapen?
Vi gjorde det tidigare, men tyckte inte att det var tillräckligt effektivt.
Vad tror du är det största felet organisationer gör i sociala medier?
Att man inte planerar innehållet noga och efter målgrupp. Tror man inte att innehållet kommer att flyga är det bättre att låta bli. Att inte satsa på annonsering – ska du nå ut på Facebook måste du annonsera!
Ungefär hur stor andel av er insamlings och marknadsföringsbudget lägger ni på sociala medier?
15-20 % av vår sammanlagda budget.
Text: Annika Prine
