Svenskundervisning för invandrare (SFI) där alla invandrare får grunderna i svenska språket. Foto: Kunskapsförbundet. Cirka tjugo procent av Sveriges befolkning har sina rötter i något annat land. Men hänger de svenska insamlings-organisationerna med på dessa förändringar? Har de några strategier för hur de ska nu ut till nya, potentiella givare?
Natasha Jevtic Esbjörnsson, som är insamlingsansvarig för IOGT-NTO-rörelsen sedan tre år tillbaka, berättar att organisationen satsat på att nå nyanlända, framför allt för att erbjuda medlemskap:
– Det har fungerat väldigt bra. Vi har under flera år haft en uppsökande verksamhet och rekryterat medlemmar med ursprung bland annat från Östafrika, säger Natasha Jevtic Esbjörnsson.
2015 visade många IOGT-NTO-föreningar ett starkt engagemang för att välkomna flyktingarna från Syrien och integrationsarbetet blev en viktig del av verksamheten. IOGT-NTO-rörelsen erbjuder en gemenskap i nykter miljö, vilket kan locka människor som kommer från en kultur där alkohol inte är lika vanligt förekommande, tror Natasha Esbjörnsson:
Att komma till en ny kultur där alkohol är en del av de flesta sociala sammankomster kan bli en utmaning om man själv inte dricker – och då är vi ett bra alternativ.
Organisationen har fortfarande många bosniska föreningar som bildades på 1990-talet, när en stor våg flyktingar kom till Sverige som ett resultat av krigen på västra Balkan. Då som nu är det medlemmarna som själva som startar en förening kring ett gemensamt intresse som konst, teater, musik, idrott, mat eller något annat. En viktig faktor för att locka till sig nya medlemmar är att tänka på hur organisationen kommunicerar och hur den därmed kan uppfattas av nya målgrupper, menar Natasha Jevtic Esbjörnsson.
– Vi är noga med att porträttera vår verksamhet på ett inkluderande sätt. Våra bilder ska t ex inte bara visa en viss etnicitet, utan spegla den mångfald som finns i våra föreningar.
Inget riktat kampanjarbete
Barnrättsorganisationen Bris har hittills inte gjort något kampanjarbete inriktat på andra etniska grupper, enligt insamlingschefen Helén Tibblin:
– Vår ”typiske givare” är en kvinna 35 plus som är välutbildad, bor i storstaden och är höginkomsttagare. Men nästa år kommer vi att satsa på att nå flera privata givare och då är nya målgrupper förstås intressanta. Samtidigt är det hård konkurrens om givarna, eftersom det finns många organisationer som vill ha deras pengar, konstaterar Helén Tibblin.
Bris har dock gjort andra satsningar genom att bredda stödverksamheten och då riktat sig till nya målgrupper som nyanlända barn och unga.
– Vi har i år också översatt idolkortskampanjen (där kända personer berättar om jobbiga känslor de haft under sin uppväxt) till arabiska så att fler barn och ungdomar kan ta del av den. På så sätt kan också deras föräldrar nås och få reda på att vi finns, säger Helén Tibblin.
En organisation som ännu inte börjat arbetet med att identifiera nya målgrupper är Action Aid, berättar Johanna Granhage som är insamlingschef:
– Den mest insamlingen görs på gator och där möter vi förstås alla slags människor.
Men de flesta av våra givare är välutbildade kvinnor som är väl insatta i de frågor det handlar om. Men i den framtida målgruppsanalys som vi håller på med kan nya grupper var intressant att rikta sig till, fortsätter Johanna Granhage.
Text: Maria Thulin
