Ända sedan bygget av Stockholms stadion har spel och lotterier varit en viktig intäktskälla för föreningslivet i Sverige. Det är civilsamhället som mer eller mindre byggt upp den spelkultur med lotterier, tombola och bingo som vi i dag har i Sverige. Intäkterna från dessa spel betyder enormt mycket för både små och stora frivilligorganisationer.
Civilsamhället får i dag cirka 2 miljarder kronor årligen i vinster från spel och lotterier, enligt spellicensutredningen. Detta utgör i sin tur ca 25 % av de totala intäkterna för de ideella organisationer som tar emot pengar från spel eller lotterier – allt enligt spellicensutredningen.
Frågan är om den ideella sektorn är alltför beroende av dessa spel och om det då är etiskt försvarbart?
Spelintäkterna är fria medel
– Det är just det att spelintäkterna är fria medel för organisationerna som gör dem så viktiga, säger Simon Holmesson, politisk sekreterare på IOGT-NTO och projektledare för spelfrågor åt FRII. Det är inte styrda statliga eller kommunala medel, utan tillgångar som organisationerna fritt förfogar över och kan använda där de bäst behövs. De kan användas till katastrofinsatser, men också till administration, löpande utgifter eller opinionsbildande arbete.
IOGT-NTO är kanske den organisation som sticker ut mest. Man har en finansieringsgrad om 70 % via det egna Miljonlotteriet.
– Vi har som folkrörelse, likt arbetarrörelsen, sedan 60-talet byggt upp en lotteriverksamhet som möjliggör en del av vårt arbete, fortsätter Simon Holmesson. Men vi bygger samtidigt upp en insamlingsorganisation för att minska beroendet av lotteriet.
Det finns väldigt få oberoende intäkter och för IOGT-NTO har lotteriet inneburit att organisationen kan jobba med folkhälsofrågor.
– Det är svårt att hitta annan finansiering för just påverkansfrågor. Bidrag är ofta knutna till projekt och för oss och flera andra organisationer, så täcker lotteriintäkterna den dagliga driften, konstaterar Simon Holmesson.
Arbetar med de etiska frågorna
IOGT-NTO, som själva arbetar med opinionsbildning för minskat alkohol- och narkotikaberoende, får ofta frågor om det är etiskt försvarbart att själva driva ett lotteri med tanke på risken för spelberoende hos användarna.
– Kritiska frågor är bra och välkomna, menar Simon Holmesson. De gör att vi ständigt håller oss på tårna och hela tiden rannsakar våra spelprodukter.
Bland annat finns IOGT-NTO representerade (via Miljonlotteriet) i Speletiska rådet (SPER), som driver de etiska frågorna kring spelberoende, marknadsföring och konsumentskydd.
Ökat konsumentskydd
Spellicensutredningen föreslår nu även en omsorgsplikt där spelbolagen måste ta hänsyn till om avvikande spelmönster syns hos kunderna.
– Det finns olika spårsystem för att följa spelares beteende på de digitala spelplattformarna. På så sätt kan man se om det finns risk för att en person fastnat i spelberoende, berättar Simon Holmesson. Men de oreglerade internationella aktörerna använder inte detta system för att förebygga spelberoende. Istället används metoderna – i värsta fall – för att spåra spelare som lägger mycket pengar och genom olika erbjudanden hålla kvar dem i ett fortsatt spelande.
Verksamheten alltid det viktigaste
Den ideella sektorn arbetar med vad som i branschen kallas lågriskprodukter, det vill säga spel där risken att fastna i ett spelberoende anses låg. Det handlar exempelvis om lotter, tombola och bingo.
Det finns också en form av självsanering inbyggd i de ideella organisationernas spelsatsningar, menar Simon Holmesson:
– Organisationens verksamhet är ju det absolut viktigaste för oss. Verksamheten är alltid överordnad spelet och dess vinster. Det gör att vi aldrig skulle äventyra vårt varumärke för att göra snabba vinster på oetiska spel.
Text: Malin Ekelund
