Det har gått drygt tio år sedan Facebook startade och idag kan man konstatera att de sociala medierna gått in i en mognadsfas. Samtidigt tillkommer nya kanaler och insamlingsorganisationer måste hela tiden ta ställning till hur man prioriterar sina resurser.
För bara några år sedan var webben en plats där man publicerade en ström av egna nyheter och artiklar. Nu använder många webben som en presentationsfolder: här finns policydokument, stadgar, årsredovisning och annat. Facebook har i Sverige beskrivits som ett ställe för ”gamlingar” och där har också kommunikationen i någon mån mognat: plattformen passar bra för samtal och dialog och är ett sätt att knyta givare och sympatisörer närmare sig. Samtidigt så gör de ständigt förändrade algoritmerna det svårt att veta vad som når ut (och inte). Det krävs fortfarande ett stort arbete (och experimenterande) för att nå ut. I den årliga undersökningen Svenskarna och Internet kan man läsa mer om våra vanor. Där framgår (2015) att även om Facebook fortfarande är mest populärt i målgruppen 16-25, så är Snapchat och Instagram på väg att komma ikapp.
Det senaste året har korta filmer med texter som kan ses i tyst läge slagit igenom på nätet och många organisationer provar sig fram på detta område. Däremot är det svårt att få en egen Youtube-kanal att fungera, eftersom antalet tittare blir ofta litet och det är svårt att göra film av tillräckligt hög kvalitet.
Fast – vad händer den dag alla har filmer och vi tröttnar på formen? Svaret är att då får vi hitta på något annat. Då är entusiasmen lägre för Twitter, inte minst för den råa tonen där. Twitter förblir för de flesta en kanal för att sprida nyheter till framför allt politiker och journalister. Frågan är om Twitter på sikt kommer att överleva.
Var håller de unga hus då? Instagram är ett svar. Att Instagram passar för positiva budskap är de flesta överens om. En Instagram-kanal är också något man kan ”låna ut” till följare, medlemmar och partners. Men, det krävs att bilderna är bra. Konkurrensen är stenhård.
Var finns då framtiden? Ett svar är Snapchat, den enda sociala-mediekanal där dagens ungdomar (åtminstone än så länge) tycks kunna vara fredade från nyfikna medelålders. Patos har inte hittat någon svensk organisation som använder sig av Snapchat på ett organiserat sätt, men i Danmark har WWF börjat använda sig av verktyget, berättar bloggen Just Giving
Snapchat eller inte. En sak är säker och det är att de digitala kanalerna kommer att fortsätta att utvecklas.
Text: David Isaksson
