
”Fundraising möjliggör för givaren att agera utifrån sina värderingar. Vi som insamlare gör det möjligt för människor att leva ut sina värderingar och göra skillnad i samhället. Därför måste professionalismen alltid gå hand i hand med ett värderingsstyrt ledarskap i idéburna organisationer.”
Kay Sprinkel Grace ord ger en bra sammanfattning av vad som kan vara en slutsats från detta nummer av Patos där balansen mellan det ideella och det professionella i ideell sektor är temat. Vi har belyst det ur olika perspektiv för att lyfta frågan om hur ideella sektorn ska kunna behålla sin särart av engagemang, lust och fri vilja, samtidigt som behovet av professionellt och yrkeskunnigt genomförande ökar.
Med en ideell sektor som alltmer är en aktör som levererar välfärdstjänster, har ett omfattande program av regelbundna aktiviteter som ska genomföras, organiserar stora grupper av medlemmar och volontärer, eller hanterar stora ekonomiska belopp genom insamling av gåvor eller andra källor, ökar behoven av andra, och ibland helt nya, yrkesgrupper. Yrkesgrupper som kanske inte alls fanns med i organisationens begynnelse då det mesta av verksamheten sköttes av ideellt aktiva med, kanske, ett litet kansli som stöd.
Det kommer också olika typer av krav, eller förväntan, från omvärlden på att organisationerna ska leverera, möta olika samhällsbehov, vara öppna, effektiva och framför allt inte slösa pengar. Samtidigt ska organisationerna ta plats i samhällsdebatten eller nå ut med sin verksamhet. Sammantaget ökar därför behoven av intern styrning och kontroll, arbetsmiljöarbete, verksamhetsstyrning, effektmätning, liksom av kommunikation, marknadsföring, policyarbete och insamling.
Allt detta kräver personer med kompetens och erfarenhet från alla dessa områden. Det räcker inte att ha varit en engagerad medlem, eller volontär, för att kunna få ett arbete i organisationen. Eller kanske ens att ha suttit i styrelsen.
Parallellt med den här trenden har också den ideella sektorn blivit alltmer attraktiv som arbetsgivare, trots att det ofta är en lägre lönenivå och många arbetstimmar, gärna på kvällar och helger. Att få arbeta med något meningsfullt efter några eller många år i näringslivet är attraktivt.
Mitt i allt detta finns medlemmar och volontärer som är engagerade på sin fritid för att de tycker att just den här frågan, området eller aktiviteten är viktig. Deras lust och engagemang är nyckeln för att den ideella sektorn ska vara idéburen och utmanande.
Det är alltså utan tvekan en balansgång för ideella sektorn att klara av en professionalisering utan att förlora sin själ, och det ligger på oss som utgör den professionella delen att vara lyhörda och värderingsstyrda för att organisationen ska kunna balansera det ideella och det professionella.