Civilsamhällets bredd glöms bort i viruspaniken

Är vi i början på en omsvängning mot större solidaritet, engagemang och omtanke om varandra? Eller kommer de nationalistiska strömningarna få skjuts av stängda gränser och begränsningar i demokratins grundval om mötesfrihet? Oavsett vilket är ett starkt och fristående civilsamhälle avgörande.

Liksom för alla andra sektorer i samhället är det just nu omöjligt att avgöra vad de långsiktiga effekterna av coronaviruset kommer att vara för de ideella organisationer som finansieras helt eller delvis av den privata sektorn genom gåvor, bidrag och donationer. Vi har precis sammanställt en första bild av läget för ideella organisationer med någon form av insamlingsverksamhet, utifrån en undersökning bland Giva Sveriges medlemmar.

Undersökningen visar att det är svårt att uttala sig om vilka effekter coronaviruset kan komma att få för intäkter i form av gåvor, bidrag och donationer men drygt hälften av medlemmarna svarar att de tror att intäkterna från gåvor och bidrag kommer att minska. Så här omedelbart är det framför allt företags och till viss del stiftelsers engagemang som påverkas, medan bilden av allmänhetens givarvilja är osäker och visar både på ökning och minskning. Även om tidigare kriser, som IT-kraschen 2000, 9/11 2001 och finanskrisen 2008, är inte längre jämförbara är alltså de initiala mönstren desamma.

Men precis som för näringslivet där en mängd företag, stora som små, drabbas hårt av den pågående kampen mot smittspridningen av coronaviruset, drabbas nu civilsamhällets olika organisationer kraftigt. En del nu, andra på längre sikt. För de organisationer som har t ex second-handbutiker, restaurangverksamhet eller engagerar givare via direktkontakt på stan slår det omedelbart och brett mot både intäkter och bemanning. För de som har verksamheter med äldre volontärer eller olika riskgrupper som deltagare innebär det att aktiviteter också begränsas eller helt stannar upp.

Andra påverkas inte lika snabbt och brett här och nu, men över tid kommer många organisationer se stora utmaningar i att säkra en hållbar finansiering samtidigt som det med utan tvekan kommer finnas stora behov i samhället – förmodligen större än tidigare. Det innebär att efterfrågan på ideella organisationers ”tjänster” ökar. Men vem ska betala?

En rad viktiga och avgörande stödpaket och andra insatser har presenterats bara den senaste veckan för att rädda eller stötta olika delar av näringslivet. Det har också gjorts stora insatser för stödja kultur och idrott liksom häromdagen, för målgrupper som barn och kvinnor. Men var är stödet för resten av civilsamhället? Och var finns andra associationsformer än bolag med i förslagen? Den snäva bilden hos politiker och beslutfattare, att samhället utgörs av näringsliv och offentliga sektor, har blivit extra tydlig de senaste veckorna. Kanske för att det fortfarande i mångas ögon är så att civilsamhället främst hålls igång med hjälp av offentliga bidrag. Men riktigt så är det ju inte.

Medlemsavgifter, gåvor och bidrag, försäljning av olika slag utgör huvuddelen av intäkterna för ideell sektor. De offentliga bidragen utgör cirka en tredjedel. 6 av 10 säger att de har gett en gåva senaste sex månaderna[1] och drygt 4 miljoner givare[2] finns registrerade hos Giva Sveriges medlemmar. De här givarna bidrar med drygt 65 procent av de knappt 9 miljarder kronor som privat sektor bidrar med.

Så när civilsamhället som helhet knappt finns med i samtalen om hur vi ska hantera en ekonomi i fritt fall eller hur vi ska lösa de behov som utan tvekan kommer att uppstå är det förstås otroligt glädjande med överenskommelsen mellan Svenska Röda Korset, Svenska kyrkan, Riksidrottsförbundet, Rädda Barnen och Sveriges Stadsmissioner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Och mina förhoppningar om andra möjligheter till stöd och samarbeten väcks förstås också till liv när Stefan Löfven i samband med en presskonferens uppmuntrar svenskarna att ge gåvor. Lite förvånande men intressant är det också när Socialstyrelsen vid samma presskonferens tackar för donationer av skyddsutrustning från Alibaba och Geely. Tänk att gåvogivande skulle komma att lyftas fram som ett led i att skapa ett starkare samhälle.

Så hur kan vi nu bygga vidare på detta så att människors engagemang också uppmuntras att ta sig uttryck genom givande, samtidigt som det tillför viktiga ekonomiska resurser till ideella organisationer. Ett förslag är att maximera nyttan av statens insatser genom att låta ett stödpaket till civilsamhället innebära en matchning av gåvor. För varje krona du ger till ett allmännyttigt ändamål, bidrar staten med en! Det skulle både generera nödvändiga intäkter och ge större utväxling på varje skattekrona.

Och framför allt, det ger förutsättningar för ett starkt och fristående civilsamhälle drivet av människors engagemang.

Charlotte Rydh

Generalsekreterare

[1] Novus undersökning, jan 2020
[2] Inte nödvändigtvis 4 miljoner individer, eftersom samma person kan ge till flera organisationer, och därmed räknas på flera ställen.