– Som myndighet måste vi våga stötta det som är nydanande. Samtidigt måste vi följa upp och kontrollera att allt går bra – och det är en balansgång, konstaterar Lena Nyberg som är generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor (MUCF).
En del av MUCF:s arbete handlar om att fördela bidrag till kommuner och organisationer i Sverige. Totalt rör det sig om 600 miljoner kronor årligen, något som inte sällan skapar rubriker. Betydligt mindre känt är den roll som MUCF har när det gäller att stimulera utvecklingen av civilsamhället genom att bland annat ta fram kunskap om ungas levnadsvillkor. I regeringens direktiv ingår också att förbättra villkoren för det civila samhället i stort. Inte minst handlar det om att stärka civilsamhällets roll när det gäller att hantera dagens stora demokratiunderskott och minska utanförskapet i områden där många nyanlända bor.
– Samhället står inför många utmaningar och olösta problem och därför behövs verkligen civilsamhället. När det funnits brister i demokratin har det ofta varit civilsamhället som tagit ansvar och agerat, fortsätter Lena Nyberg som menar att vi i dag har en samhällssituation där det finns många problem som den offentliga sektorn inte är bäst på att hantera:
– Därför tror jag att behovet av civilsamhället är större än någonsin. Det handlar inte bara om service, utan lika mycket om att minska det stora demokratiunderskottet. Här bidrar civilsamhället till att människor kan göra sina röster hörda, fortsätter hon.
Kritik mot utbetalningar
Det senaste året har kritiken varit stor mot MUCF för hur man hanterar föreningsbidragen. Till det som ifrågasatts hörde stödet till Turkiska riksförbundet och till Sveriges Unga Muslimer. Efter omfattande medierapportering beslutade MUCF också att avsluta stödet till dessa två organisationer.
För oss handlar det om att balansera tillit till civilsamhället med behovet av kontroll. Pengafrågan engagerar många. Det ligger i civilsamhällets roll att vara kritisk och vi som myndighet ska tåla kritik.
– Ibland ser man också i debatten hur människor ifrågasätter varför vi ger pengar till vissa typer av verksamhet. Men beslutet om inriktning är en politisk fråga som regering och riksdag ska fatta. Däremot så ska vi se över våra rutiner så att det blir ännu tydligare vilka krav som ställs på dem som tar emot bidrag från staten, fortsätter Lena Nyberg.
Men kommer det då att finnas ett civilsamhälle värt namnet i framtiden? En tydlig trend är ett sjunkande medlemstal i de flesta föreningar. Men detta behöver inte betyda att engagemanget minskar, menar Lena Nyberg:
– Min bild är att människor engagerar sig allt mer, som till exempel för de många flyktingar som kom hösten 2015. Däremot är det färre som väljer att vara med i partier och organisationer. Människor går snarare in och ut i aktiviteter, och det behöver inte vara fel. Att organisationerna ökar sina insamlingar, samtidigt som de får färre medlemmar, är också en del i en trend där människor vill göra enskilda insatser. I grunden visar detta att det finns ett starkt samhällsengagemang där solidariteten är viktig.
Kommer då svenska organisationer att även i framtiden vara beroende av statliga bidrag? Ja, menar Lena Nyberg, som inte tror att insamlingar eller stöd från näringslivet kan ersätta det statliga stödet:
– Det vanliga föreningslivet som inte bedriver en omfattande insamlingsverksamhet kommer sannolikt också i fortsättningen att vara rejält beroende av statliga medel. Men hur beroende organisationerna är av stödet från oss har vi ingen statistik över. Det är något som vi vill titta på framöver, avslutar Lena Nyberg.
Text: David Isaksson
