
Pernilla Wahlgren är en av Sveriges mest folkkära artister. Hon var nyligen på fältresa med UNICEF och Pampers där hon fick möta barn och deras familjer på landsbygden i Kambodja. Här berättar hon om sitt engagemang och vad hon fick möta på sin resa.
Hur engagerar du dig för goda ändamål?
– Jag engagerar mig genom att vara med i UNICEF, Plan och Läkare Utan Gränser. Jag ger bidrag varje månad och har fadderbarn. Får jag frågor från galor där de samlar in pengar så försöker jag tacka ja till så många jag kan. Resan med UNICEF var verkligen en dröm. Att få se att pengarna verkligen kommer fram. Det är det som många är rädda för att de inte gör.
Pernilla och hennes dotter Bianca reste till Kambodja för att uppmärksamma UNICEFs samarbete med Pampers. Sedan 2006 har Pampers drivit den globala kampanjen ”1 förpackning = 1 vaccin” för att stödja UNICEFs program för att utrota stelkramp bland mödrar och spädbarn.
Stelkramp hos mammor och nyfödda barn är en dödlig sjukdom och den kan inte botas om man väl har drabbats, men med vaccin kan sjukdomen stoppas helt. Under perioden oktober till december donerar Pampers en dos vaccin för varje UNICEF-märkt paket blöjor eller våtservetter som säljs. Hittills har samarbetet genererat 300 miljoner doser stelkrampsvaccin och utrotat stelkramp bland mödrar och spädbarn i 15 länder.
Hur kände du när du blev tillfrågad?
– Jag kände på en gång, ”Absolut! Det här vill jag verkligen göra!”, säger Pernilla och fortsätter berätta om alla de fantastiska barnen och mammorna som de fick träffa.
Människorna vi mötte har en så otrolig livsglädje och kämparvilja trots att de lever under hemska förhållanden.
– Det hade nog känts väldigt, väldigt svårt om vi hade lämnat resan och det sprang små gråtande barn efter oss och ville att vi skulle ta med dem hem, men så var det inte – de var lyckliga med sina föräldrar, de var friska och de fick de vara tack vare hjälpen de fick. Det finns ett ordspråk: ”Hellre fattig och frisk, än rik och sjuk.” Det förklarar det mesta, bara man får vara frisk. Det är faktiskt lite så. De har ju nästan ingenting, men de har mat för dagen och rent vatten, och det kommer man långt på.
Vilka frågor har du fått efter resan?
– Nästan alla jag känner sa ”Åh, vad fantastiskt att ni fick göra den här resan.” Det är en dröm för många. Det blir ett minne för livet. Det är ju en helt annan typ av resa än en semesterresa, nu kommer man inte bara hem med härliga minnen. Folk undrar också om hjälpen kommer fram och det gör den verkligen, så länge man skänker pengar till en bra organisation.
Hur vill du fortsätta engagera dig? Vad är dina drivkrafter?
– Jag drivs av att alltid försöka hjälpa till – många bäckar små. Att sprida budskapet. Jag brinner extremt mycket för barn. Oavsett om det är här i Sverige, med till exempel Barncancerfonden, eller barn i fattiga länder. Mitt hjärta brinner för barn och det kommer det alltid att göra. Det är A och O.
Tror du att folk skänker mer när kändisar engagerar sig?
– Jag tror att människor får upp ögonen på ett annat sätt. Bloggar är bra, och både jag och Bianca bloggar och folk blir berörda. Ofta tackar de för att vi delar med oss. Så det tror jag absolut är bra. Man blir ett ansikte utåt för olika kampanjer. På frågan om vad Pernilla skulle ge för råd till organisationer som vill börja jobba med kända människor svarar hon att det är bra om organisationerna låter den som har rest beskriva sin känsla av resan med egna ord. Hon rekommenderar även att ha med personer i olika åldrar på en resa. Som på resan till Kambodja där hon och dottern Bianca fick åka tillsammans. Då får man ta del av upplevelsen och arbetet från Pernillas vuxenperspektiv och från Biancas ungdomsperspektiv – man får se hur båda blir lika berörda och vill engagera sig lika mycket.
– Bianca blev väldigt berörd och hon grät när vi lämnade barnen. Jag var inte lika ledsen, barnen skulle inte bli gladare av att vi tog med oss dem hem. Men sedan skulle man ju gärna komma dit med ett flygplan med miljoner saker som de behöver.
Vad tror du engagerar människor?
– Jag tror att folk behöver bli berörda för att skänka. Därför är galorna på tv väldigt bra, då få man en chans att se inslag från fältet. Och att det ska vara enkelt att ge – att man kan sms:a och ringa in till exempel. Det kan alla göra och det går fort.
Det är viktigt att få folk att inse, tydligt och klart, var pengarna går och vad de behövs till.
– Någon sa ”Varför kommer ni dit med vaccin för? De kanske behöver rent vatten och mat istället?”
Rent vatten och mat är viktigt, men vaccinet är också superviktigt. Speciellt viktigt i ett sådant samhälle som vi besökte, med så många mammor och bebisar, för att de ska överleva förlossningen. Så man måste börja någonstans. I byn Lamoeuyvi var i hade de en brunn också, som de antagligen redan hade fått hjälp med att bygga. Det finns hela tiden hål att fylla. Det är jätteviktigt med alla typer av insamlingar.
– En del tänker nog också ”De ger bara ut vaccin, när det tar slut vad händer då?” Men det som är bra med den här kampanjen är att pengarna också går till mammorna utbildas i hur viktigt det är att ta hand om sig och att vaccinera sig. Så man vaccinerar inte bara utan man går vidare med problemet. Många av mammorna har inte gått i skolan och en hel del gamla traditioner lever fortfarande kvar. Det är därför det är så viktigt att de får utbildning.
Text: Alice Beckman
Foto: Hardhat Media