Nivån på administrationskostnader har länge använts som ett mått på organisationers effektivitet. Nu håller fokus på att flyttas från kostnaderna till de effekter och förändringar som organisationerna bidrar till. FRII:s och PwC:s rapport ”Finansiering av ideell verksamhet” visar att givarnas förväntningar på återrapportering dessutom är högre än vad organisationerna tror.
– Effektmätning och effektuppföljning är viktiga av två skäl. Främst för att det är utomordentligt bra verktyg i det interna arbetet med att ytterligare förbättra organisationen. Det andra skälet är att det kan användas för att attrahera givare, säger Caroline Cederlöf på Social Initiative.
Hon ser att högre krav på effektredovisning kommer från flera håll. Inte minst från nya typer av givare – som yngre filantroper och företag – vilka ger större donationer men i regel också efterfrågar mätbarhet och transparens.
Johanna Palmberg vid Entreprenörskapsforum som driver Filantropiskt forum tror att filantropi blir ett allt viktigare komplement till offentlig finansiering. Internationell forskning visar också att filantropiska donationer har en positiv effekt på den samhällsekonomiska utvecklingen.
– Det är viktigt att man som organisation funderar över vad för samhällsförändring man vill åstadkomma och hur man ska gå till väga. Det är samtidigt viktigt att ha i åtanke att de samhällsekonomiska effekterna kan ta lång tid att genomföra och att det ofta är flera organisationer som arbetar med frågan parallellt. Det kan då vara svårt att mäta förändringar och visa exakt vilken effekt den enskilda organisationens verksamhet haft, säger Johanna Palmberg.
Johan Sverker, senior rådgivare för ideell sektor vid revisions- och rådgivningsbyrån PwC förklarar att det är avgörande att visa effekter av sitt arbete för att exempelvis kunna ta del av projektstöd från EU.
– Sammantaget är det flera faktorer som påverkar kraven på att kunna redovisa vad man åstadkommer och inte bara vad man gör, säger Johan Sverker.
Inom näringslivet har det länge funnits en vana att arbeta med effekter och effektivitet, även om man sällan kallar det för effektrapportering. Det är ett förhållningssätt som nu överförs till både offentliga och ideella verksamheter i Sverige. Även internationellt arbetar allt fler ideella organisationer med ”Impact reporting” i olika former, främst i USA och i Storbritannien. Men även i Frankrike och i Tyskland har standarder och verktyg för effektmätning i ideell sektor tagits fram.
– Det är troligen inte privata givare som direkt efterfrågar mer redovisning av effekt. Snarare är det ett önskemål från organisationerna själva, som på så sätt sätter agendan för effektmätning och rapportering, snarare än att ”tvingas in” i olika finansiärers uppfattning om hur effekt ska mätas. Men efterfrågan kommer även från företagsgivare, Svensk insamlingskontroll och till viss del genom reglerna i det nya årsredovisningsregelverket K3, säger Johan Sverker.
Hur redovisar man då effekt på bästa och tydligaste sätt?
– Det viktiga är att börja i en tydlig målformulering. Vad vill man uppnå med sina aktiviteter? Metoden ”Theory of Change” är ett bra redskap. På Social Initiative har vi goda erfarenheter av att använda den i våra samarbeten med olika organisationer, säger Caroline Cederlöf.
Men det gäller även att hitta indikatorer som visar att man är på rätt väg och att man lyckas göra skillnad. Det viktiga är att komma vidare ifrån att enbart mäta antalet personer man nått ut till”output” – det säger oftast ingenting om effekten.
– Man behöver jobba på att kunna redovisa utveckling ”outcome” och effekt ”impact”. Det vill säga vilken förändring som har skett i målgruppen tack vare aktiviteterna samt den långsiktiga förändringen för målgruppen och i samhället som annars inte skulle ha skett, säger Caroline Cederlöf.
Johanna Palmberg tror att effektmätning har en positiv påverkan på givandet genom att visa vilka förändringar som organisationen varit med och bidragit till.
– Det är dock viktigt att ha i åtanke att alla förändringar inte kan mätas i siffror utan redovisningen ofta behöver kompletteras med berättelser och andra mer mjuka värden. Som ordspråket säger: ”Not everything that counts can be counted, and not everything that can be counted counts”.
Text: Peter Rehnfeldt
