Det blir allt vanligare med företagssamarbeten som inte bara går ut på att företaget ger pengar till en ideell organisation. Företag vill också vara med och hjälpa till med lösningen av ändamålet eller problemet. Men vad krävs för att komma i gång, och finns det något drömsamarbete? Patos ställde fyra frågor till företagsansvariga i fem ideella organisationer.
Cornilla von Plomgren, företagsansvarig, Action Aid
Vad tror du är den största utmaningen för att få till fler samarbeten mellan företag och ideella organisationer?
– Det handlar om att samverka med företag och tillsammans skapa ömsesidig nytta. Inom företag finns mycket kompetens som vi inom den ideella sektorn har glädje av, samtidigt kan vi förmedla strategisk kunskap inom våra områden som bidrar till att företag kan leverera ännu mer hållbar affärsnytta. Våra världar måste integreras bättre med varandra.
Hur jobbar ni med ”införsäljningen” av ett samarbete?
– All införsäljning tar tid. Det gäller att bygga förtroende och visa hur en ömsesidig relation kan skapa affärsnytta. För oss inom ActionAid handlar det om att hjälpa våra samarbetsparter till goda affärer, där mänskliga rättigheter och hållbar utveckling står i centrum. Tillsammans skapar vi värde och nytta för medarbetare, kunder, ledande befattningshavare och människor ute i världen.
Hur skyddar ni ert varumärke, och vilka krav ställer ni när ni arbetar med samarbetspartners? Och vad är skillnaden mellan partnerskap och sponsorskap?
– Inom ActionAid har vi olika former av samarbeten och alla partnerskap har unika avtal. Hur och på vilket sätt vår logga får användas är något som vi bestämmer med varje partner. Sponsorskap håller på att försvinna. I dag handlar det om långsiktig samverkan där man ser hur hela intressentmodellen kan bli aktiverad. Ett partnerskap, när det är som bäst, är ett långsiktigt strategiskt samarbete. Och riktigt bra blir det när samarbetet är förankrat högst upp, det vill säga i styrelserummet.
Fundera över ett drömsamarbete som du skulle vilja se – eller har sett. Vad skulle kunna vara ett riktigt dreamteam?
– Vilken härlig fråga. Jag har två drömsamarbeten. Ett av dessa är tillsammans med ett IT-företag, ett vårdföretag och en bra finansiär. Tillsammans möjliggör vi för kvinnor att få svar på frågor om kvinnohälsa och relationsfrågor via en app samtidigt som vi tillgängliggör modern mödravård för kvinnor i tillväxtländer som Myanmar och Kambodja.
Daniel Robertsson, CEO Världsnaturfondens AB & Senior Manager Corporate Partnerships , Världsnaturfonden WWF
Vad tror du är den största utmaningen för att få till fler samarbeten mellan företag och ideella organisationer?
– För oss handlar det inte om mängden samarbeten utan mer att det är rätt samarbeten. För att vi ska få till de samarbeten vi vill ha ser vi att det är av yttersta vikt att vi själva har rätt kompetens för att diskutera komplexa hållbarhetsfrågor ur ett näringslivsperspektiv. Samtidigt är det viktigt att hållbarhet måste bli en mer integrerad fråga i både lednings- och styrelserummen och företagens strategiarbete.
Hur jobbar ni med ”införsäljningen” av ett samarbete?
– Kopplat till näringslivet prioriterar vi arbetet inom klimat och energi, vatten och prioriterade handelsvaror (som till exempel skog, bomull, palmolja, soja, fisk och liknande) där vi vill samarbeta med de företag som har störst möjlighet att globalt eller nationellt skapa storskalig förändring, antingen genom att förändra sin egen verksamhet eller genom att påverka andra i sin värdekedja. Vi vet exakt vilka företag som vi helst vill samarbeta med och i de mest framgångsrika samarbetena har vi från start arbetat i interna team med deltagare från både företags-, naturvårds- och kommunikationsavdelningen, med ett starkt engagemang och stöd från företagets högsta ledning.
Hur skyddar ni ert varumärke, och vilka krav ställer ni när ni arbetar med samarbetspartners? Och vad är skillnaden mellan partnerskap och sponsorskap?
– Att skydda varumärket är givetvis väldigt viktigt, samtidigt måste vi ibland skapa samarbeten med företag som innebär en viss risk. Det är avvägningar vi måste göra, hur mycket naturvårdsnytta får vi ut i relation till risken. Just därför är det viktigt att våra samarbeten alltid ska grunda sig i de områden där företagen har sina största avtryck, med tydliga mål som går att följa upp. All eventuell användning av WWFs logga är givetvis unika avtalsfrågor men generellt kan man säga att vi måste ha ett gemensamt intresse för att ett företag i överenskomna former ska kunna använda sig av vår logga, alternativt en gemensam partnerskapslogga. Vårt fokus ligger såklart på större företagssamarbeten, men för mindre företag som inte har några direkt stora avtryck har vi ett stödkoncept som heter Vänföretag vilket ger dem möjlighet att bidra till WWFs verksamhet.
Fundera över ett drömsamarbete som du skulle vilja se – eller har sett. Vad skulle kunna vara ett riktigt dreamteam?
– Vi har många, många drömsamarbeten, men generellt kan man säga att vi behöver arbeta mer tillsammans med den tunga industrin. Det är där de stora avtrycken finns men samtidigt också de stora möjligheterna till storskalig förändring. Vi behöver helt enkelt fler svenska multinationella företag som vill ta en ledarposition i att ställa om till en mer hållbar värld!
Thomas Örnebjär, Sponsorchef Bris – Barnens rätt i samhället
Vad tror du är den största utmaningen för att få till fler samarbeten mellan företag och ideella organisationer?
– De senaste åren har många företag ökat sitt engagemang för CSR på ett mer proaktivt sätt för att skaffa sig konkurrensfördelar. Utmaningen är att hitta kreativa lösningar så att det blir en win-win situation för bägge parter. Ju mer Bris målsättning överlappar med företagens målsättning, ju större blir resultatet.
Hur jobbar ni med ”införsäljningen” av ett samarbete?
– Bris sponsorstrategi går ut på att hitta samarbetspartners i branscher som vi tycker är intressanta. Innan vi kontaktar företaget för ett möte gör vi en barnkonsekvensanalys. Hur uppfattar barn och unga ett samarbete med detta företag? Från ett första möte kan det ta ända upp till ett år innan avtalet är i hamn. Det är jag som ansvarar för hela kedjan, urval, konsekvensanalys, kreativa förslag, möten, utveckla samarbetet och så vidare. Målsättningen är att Bris ska ha långsiktiga partners som aktiverar samarbetet och gör Bris till en del av företagets marknadsplan. Syftet är att båda parter på olika sätt ska gynnas av aktiveringen, där Bris främsta syften är intäkter, synlighet och lojala partners.
Hur skyddar ni ert varumärke, och vilka krav ställer ni när ni arbetar med samarbetspartners? Och vad är skillnaden mellan partnerskap och sponsorskap?
– Vi är mycket rädda om Bris varumärke och alla samarbeten är avtalsreglerade med tydliga riktlinjer för hur varumärket får användas. Alla avtal ser olika ut eftersom varje samarbete är unikt. Bris måste godkänna allt material där Bris logo används i kampanjer etcetera.
Fundera över ett drömsamarbete som du skulle vilja se – eller har sett. Vad skulle kunna vara ett riktigt dreamteam?
– Vi har flera bra exempel på dreamteam. Ett tydligt exempel är Statoil. De gick från noll till hundra procent i sitt samarbete med Bris på ett år. Det var Statoils personal som valde oss som CSR-partner. De hade först som mål att finansiera en kuratorstol, det blev under året hela fem stolar – över tre miljoner kronor. Vi har även delat med oss av vår kunskap till Statoils personal, exempelvis hur vuxna kan prata med barn om hur det är att vara på nätet. När ett företag aktiverar ett samarbete på det här viset, går hela vägen inifrån den egna personalen, genom deras affärsverksamhet och ut till kunder, blir samarbetet väldigt bra både för Bris och företaget.
Moniqa Löfstedt, Corporate Partnership Manager WaterAid
Vad tror du är den största utmaningen för att få till fler samarbeten mellan företag och ideella organisationer?
– Att få till fler samarbeten är avhängigt organisationernas resurser och förväntan, mot företagens budget och förväntan. Men den stora svårigheten anser jag ligger i att få till långsiktiga och kvalitativa samarbeten, på grund av kopplingen mellan företagens ibland bristfälliga strategi kring CSR och samarbeten, kombinerat med organisationernas förmåga att agera mot den. Det skapar kortsiktiga samarbeten som inte landar rätt, utan är lätt ”utbytbara” och inte heller ger något större resultat för företaget. Kortsiktiga samarbeten är i regel kostsamma för organisationen, då uppstartsfasen ofta är resurskrävande.
Hur arbetar ni med ”införsäljningen” av ett samarbete?
– I regel finns det ett gemensamt intresse i sakfrågan som gör att vi på endera sätt får kontakt. Blir vi kontaktade av ett företag är processen ofta relativt kort i tid till att ha ett samarbete på plats. De företag vi själva kontaktar gör vi på väldigt många olika sätt och i olika sammanhang, till exempel genom nätverk, direktapproach och befintliga kontakter.
Hur skyddar ni ert varumärke, och vilka krav ställer ni när ni arbetar med samarbetspartners? Och vad är skillnaden mellan partnerskap och sponsorskap?
– Vi begränsar vilka som får tillgång till vårt varumärke genom att ha tydliga överenskommelser. Kännedomen om WaterAid i Sverige växer och vi ser kontinuerligt över hur varumärket kan, och får användas. För mig ligger sponsorskap och partnerskap nära varandra. Sponsorskap står för en något mer renodlad varumärkesallians med kommersiella värden, medan ett partnerskap absolut kan innehålla dessa faktorer också, men tydligare har en vilja att åstadkomma en förändring, driva en fråga, engagera och aktivera på olika sätt.
Fundera över ett drömsamarbete som du skulle vilja se – eller har sett. Vad skulle kunna vara ett riktigt dreamteam?
– Jag blir alltid extra glad när jag ser företag och organisationer som har hittat varandra utifrån en tydlig koppling i sakfrågan. ECPATs samarbete med Telenor är ett exempel jag ofta tar upp. WaterAids samarbeten med klädindustrin, både ur vattenaspekten i textilproduktion, arbetarnas levnadsvillkor, och företagets intresse att arbeta för social utveckling i de länder där de har sin textilproduktion. Nu vill vi ha en stark partner som vill prata om behovet av sanitet, det vill säga kiss och bajs, och även menshygien. Frågor som inte alltid passar finrummet, men som är enormt viktiga.
Leena Similä, Ansvarig Företagssamarbeten Håll Sverige Rent
Vad tror du är den största utmaningen för att få till fler samarbeten mellan företag och ideella organisationer?
– Den största utmaningen för flertalet är att ha uthålliga ekonomiska resurser för att närma sig företag på ett adekvat sätt. De gemensamma arenorna där parterna möts är få och alltför många företag står helt utan samarbeten. En annan slags utmaning är därför hur vi inom den ideella sektorn som bransch kan samverka för att fler samarbeten med privata näringslivet överhuvudtaget kan komma till stånd. En direkt utmaning Håll Sverige Rent möter är att många trott att vi är statligt finansierade, så trots vår mycket välkända logga har den spontana efterfrågan på samarbete uteblivit.
Hur jobbar ni med ”införsäljningen” av ett samarbete?
– Håll Sverige Rent har sedan ett par år en resurs dedikerad för uppsökande bearbetning. Förtroende och affärsmässighet i alla steg är A och O, precis som i all komplex försäljning. Båda parters utmaningar och behov ska tacklas och tillfredsställas och till syvende och sist skapa större nytta tillsammans för ändamålet än vad var och en kan göra enskilt. De många interna intressenterna hos företagen ska se affärsnyttan av samarbetet. Införsäljningen blir därför lång, vi pratar år. Å andra sidan kan det uppstå tidsfönster som gör att man måste agera snabbt. Eftersom vi är relativt nya på att kontakta företag är uthållighet och timing viktigt. Att kunna konsten att nätverka är klart nödvändigt vid införsäljning, speciellt om man saknar ambassadörer, styrelseledamöter och andra, till exempel medlemmar, i sin organisation som kan öppna dörrar för samarbeten.
Hur skyddar ni ert varumärke, och vilka krav ställer ni när ni arbetar med samarbetspartners? Och vad är skillnaden mellan partnerskap och sponsorskap?
– Vi har ett starkt varumärke som vi naturligtvis skyddar genom att säkra hur det används. Varje samarbetsavtal är skräddarsytt, och där regleras till exempel hur loggan får exponeras. Förutom verksamheten i sig ser vi på företagets styrdokument, som ska vara förenliga med våra mål och sträva åt samma håll. För mig är sponsring den juridiska termen mellan parterna. Vi har valt att använda termen samarbete och samarbetspartner.
Fundera över ett drömsamarbete som du skulle vilja se – eller har sett. Vad skulle kunna vara ett riktigt dreamteam?
– Vi på Håll Sverige Rent vill hitta drömsamarbeten med inflytelserika och ansvarstagande företag som kan och vill påverka i flera led, som förebygger så att material av olika slag reduceras redan i producentledet – i syfte att minimera förekomsten av skräp i senare led, samt påverkar konsumenten att aktivt hantera restavfallet på rätt sätt, alltså allt ska läggas på rätt ställe, återanvändas eller återvinnas – så att vi slipper skräp! Ett exempel på bra samarbete är det vi haft sedan 2006 med Länsförsäkringar där vi tillsammans befriat svensk landsbygd från farligt avfall, skrot, plaster och gummi med mera. Vi engagerar årligen över en miljon människor i Sverige i våra aktiviteter, så potentialen är god för företag som drömmer om att komma närmare en passionerad målgrupp och samtidigt verka för ett skräpfritt och hållbart samhälle. Det finns med andra ord många som passar ihop med oss!
Text: Annika Prine
Nyfiken på hur man presenterar företagssamarbeten på sina webbplatser?
Kolla här:
ActionAid
WWF
BRIS
WaterAid
Håll Sverige Rent
