Johan Sverker, PwC – Effektmätning är organisationernas möjlighet att själva sätta fokus på det som är viktigast och visa att man åstadkommer varaktig samhällsförändring och gör nytta. Det säger Johan Sverker, senior rådgivare på PwC med fokus på styrning och ledning i civilsamhället.
Johan Sverker och PwC var processledare när en arbetsgrupp inom FRII tog fram den version av FRIIs kvalitetskod som gäller idag, där effektmätning är en stor och viktig del.
FRII kräver genom koden sedan 2013 årliga effektrapporter från sina medlemsorganisationer. Det är ett sätt att sätta fokus på de viktigaste frågorna och att som branschorganisation stödja medlemmarna i att äga frågan kring mätning och utvärdering.
– Det är bättre att civilsamhället självt sätter agendan för vad som är viktigt än att någon annan utformar reglerna, säger han.
En samhällstrend
Johan Sverker menar att det är en trend i samhället att vi vill mäta mer.
– Det har länge varit en diskussion kring effektmätning, det är del av samhällsutvecklingen, säger han. Olika finansiärer som företag, privatpersoner, eller stiftelser vill veta om organisationerna gör någon nytta. Har mina gåvor, mitt stöd någon effekt? Det också finns ett ökat intresse i samhället i stort för mätning och utvärdering. Man vill vara säker på att allt ”funkar”.
Från organisationernas perspektiv har man ju också haft funderingar kring 90-kontots fokus på de 25 procenten i administrativa kostnader. Det borde ju vara mer intressant att flytta uppmärksamheten till vad pengarna får för effekt och gör för nytta i samhället.
– Det är ju egentligen fel fokus att enbart rikta in sig på de 25 procenten och inte fokusera mer på vad man får ut av de medel som ska gå till ändamålet och bidra till samhällsförändring, säger Johan Sverker. Det är ju effekten av de utgifterna som är det intressanta att titta på och utvärdera. Bara för att en organisation har låga administrationskostnader, betyder det inte att man gör bra saker med pengarna eller att man bedriver effektiv verksamhet. Det är dessutom svårt att veta exakt var gränsen mellan administrationskostnader och ändamålskostnader går.
Bestäm målet och utvärdera gentemot det
– Varje organisation måste själv bestämma vad som är målet med verksamheten – vad man ska uppnå, fortsätter Johan Sverker. Effektmätning handlar då till stor del om att mäta eller utvärdera vilka aktiviteter och insatser som bäst leder till det målet.
Om målet är att bekämpa hemlöshet, då är det t.ex. andelen hemlösa som kan ses som en effekt. Det är mer intressant än hur många nätter härbärget varit öppet. Om det istället handlar om att ge människor ökad hälsa genom tillgång till rent vatten, bör man hellre mäta saker som andel som har tillgång till rent vatten, barnadödlighet, avkastning i jordbruket mm., än bara antalet borrade brunnar. Det betyder inte att aktivitetsmätning inte är viktigt, bara att man också bör mäta effekten av det. En annan utmaning är att mäta eller i alla fall uppskatta de egna verksamhetens bidrag till effekten. Ofta spelar också andra händelser och andra organisationer in på den effekt som uppnås.
– Organisationerna måste tuffa till sig kring effektmätning, menar Johan Sverker. Man vet ju vilka förändringar i samhället man vill uppnå och vilka arbetssätt man valt för att nå dit. Det är rimligt att också kontrollera om det fungerar som man önskar och om det som görs verkligen bidrar till en bättre värld. Då är det ännu lättare att vara stolt och kaxig för det man bidragit till.
Svårt att mäta
Det finns en uppenbar risk att man hamnar i verksamhetsberättelsen, istället för i effektrapportering. Vi är så vana att berätta om vad vi gjort och vad vi arbetat med. Inte så mycket kring vilka förändringar vi uppnått genom våra insatser. Men, det är just det som effektrapportering handlar om. Gör vi rätt saker för att nå våra mål? Bidrar vårt arbete till den samhällsförändring som ligger i vårt uppdrag att åstadkomma?
– Jag tror att organisationerna vill bli bättre på detta, säger Johan Sverker. Det är objektivt svårt att mäta effekt, men man måste börja någonstans. Det får inte bara bli ytterligare en rapport som läggs ovanpå allt det andra, utan man borde se det som ett hjälpmedel för att kontrollera att man är på rätt väg och åstadkommer det man vill göra.
– Effektmätning kräver uthållighet, menar Johan Sverker. Det tar tid innan man har resultat av sina mätningar så man måste vara uthållig. Det är inget akut, utan man kan låta det ta tid. Det viktigaste är att man börjar någonstans.
Börja mät!
Johan Sverkers viktigaste tips till organisationer för att komma igång med effektmätning är helt enkelt att faktiskt börja mäta.
– Allt måste inte vara perfekt från början, säger han. Det är bättre att komma igång och att utveckla sina mätmetoder efterhand än att vänta på att man skall hitta det absolut bästa systemet från början.
Följande frågor bör man ställa sig för att hitta rätt i effektmätning av den egna organisationen:
1. Förtydliga målet; Vad vill vi åstadkomma? Vad är vårt mål?
2. Hur skulle vi kunna se att vi är på väg mot målet?
3. Finns det några mått som är enkla att ta fram?
4. Finns det några mått som andra redan mäter efter, som vi också skulle kunna använda oss av?
– Bestäm er sedan för att mäta fyra fem saker och börja med det, säger Johan Sverker. Och ha rätt motiv för att mäta effekt. Motivet måste vara att man vill bli bättre på det man gör – inte att någon tvingat en att skriva en rapport.
Ytterligare ett tips från Johan Sverker är att blanda hårda fakta i effektrapporteringen med berättelser. Nära och varma berättelser på det mänskliga planet.
– Om man klär siffror i kött och blod så blir det mer lättförståeliga.
___________________________________________________________
Johan Sverkers tips på en bra effektrapportering:
Solar Aid är en brittisk organisation som arbetar med soldrivna lampor som bas för att åstadkomma förändring hos fattiga människor i östra Afrika.
