
Volontärarbete, stöd till forskning och eldsjälar. För Skandia är CSR en självklar del av verksamheten. Skandias stiftelse Idéer för Livet föddes för 30 år sedan som en motreaktion på Stockholms gatuvåld och har sedan starten stöttat med mer än 40 miljoner kronor. Skandias informationschef Lena Hök, nyligen utsedd till Årets hållbarhetschef, pratar om vikten med CSR.
För bank- och försäkringskoncernen Skandia är samhällsengagemanget en viktig del av affärsidén. För snart 30 år sedan startade företaget sin stiftelse Idéer för Livet, som en motreaktion mot gatuvåldet som just då exploderade i Kungsträdgården i Stockholm. Idéer för Livets uppdrag är att förebygga ohälsa bland barn och unga och har sedan starten stöttat mer än 3 500 ideella lokala projekt med mer än 40 miljoner kronor. Skandia stöttar forskning, metodutveckling och ger dessutom sina medarbetare möjlighet att jobba som volontärer på arbetstid.
För Skandia är det viktigt att samverka med ideella organisationer för att kunna möta utmaningarna som rör hållbarhet i samhället och miljön. Informationschefen Lena Hök vill sprida budskapet till fler inom näringslivet.
– För företag kan det vara positivt att samverka med olika specialister eller ideella organisationer som har sakkunskap i specifika frågor som berör verksamheten – och för en ideell organisation kan samverkan vara ett sätt att påverka bolaget att få till en förändring, säger Lena Hök.
2007 började Skandia samarbeta med organisationen ECPAT (som jobbar mot barnsexhandel och barnpornografi) och polisen för att ta fram en metod som blockerar barnpornografiska transaktioner. Det blev startskottet till en svensk finanskoalition mot barnpornografi som Skandia bildade tillsammans med ECPAT 2008. I dag har ett stort antal banker slutit upp och arbetet har inneburit att det i dag är svårare för kriminella krafter att tjäna pengar på övergreppsbilder på barn.
– Det känns stort att vi har lyckats få uppslutning från hela branschen där alla nu använder den blockeringsmetod som vi har tagit fram. Det är ett högst konkret ansvarstagande för ett samhällsproblem där vi i finansbranschen har en nyckelroll att spela genom att vara proaktiva, säger Lena Hök.
Varje år stöttar Skandia cirka 250 lokala ideella projekt med bidrag i form av stipendium, uppmärksamhet, praktiska verktyg för projektledning eller volontärtid. Med stiftelsens nästan 30 års erfarenhet av det arbetet vet Lena Hök var utmaningarna finns.
– Som i alla samarbeten är det viktigt att vara tydliga med vilka mål man vill uppnå och att ha en plan för hur respektive part ska bidra till samverkan, eller för den delen, även avgränsningar i samverkan, säger Lena Hök.
Rädda Barnen, WWF och Cancerfonden är några av Skandias största samverkanspartners.
– Vår långa samverkan med Cancerfonden har inneburit att Skandia har tagit ett av de starkaste ställningstagandena i finanssektorn mot tobak. Att vi i våra investeringar väljer att helt exkludera tobak ger ett starkt signalvärde i hur vi ser på vikten att bidra till ett hållbart samhälle, säger Lena Hök.
Som kundstyrt bolag har Skandia en tydlig förväntan från sina ägare att agera långsiktigt och även att addera hållbarhet i affärsstrategiska beslut. Ett exempel på det är att Skandia har genomfört helt transparent prissättning på bolån.
– Det bidrar till större öppenhet i branschen som gynnar även andra bankers kunder, säger Lena Hök.
Själv är hon stolt över den evidensbaserade kunskapsbank som Skandia har byggt upp med ett forskarteam på Uppsala universitet och som visar resultaten av sociala insatser, både vad gäller effekt och kostnadseffektivitet. Kunskapsbanken hjälper kommuner och andra beslutsfattare att våga investera i förebyggande insatser och tänka långsiktigt.
– Den typen av uträkningar biter på myten om att ”vi har inte råd”, som många gånger helt i onödan stoppar viktiga förebyggande insatser för barn och unga.
Nyligen mottog hon utmärkelsen Årets hållbarhetschef.
– Det känns otroligt hedrande och som ett erkännande av att vi är på rätt väg. Skandias fokus inom hållbarhet är att kombinera affärsvärden och samhällsvärden, så kallade shared values. Ideella aktörer, sociala entreprenörer och offentlig sektor behöver i allra högsta grad den kunskapsbank och verktyg som vi bygger, med beräkningar av ohälsans och utanförskapets pris, för att visa på sina förebyggande insatsers värde, avslutar Lena hök.
Text: Caroline Engvall