Många insamlingsorganisationer får intäkter från spel och lotterier, men är detta etiskt verkligen lämpligt? Henrik Armus, ordförande i Spelberoendes riksförbund, anser att organisationerna måste bli bättre på att förstå spelandets baksidor.
I Sverige lider enligt Folkhälsomyndigheten runt 134 000 personer av problemspelande. Spelberoende blir i dag allt vanligare hos medelålders kvinnor, men har under senare år minskat bland underåriga. Gemensamt för de personer som är beroende av spel är att det påverkar deras liv negativt.
– Många vet att de gör fel, men det går inte att stå emot. Självkänslan går i sank, man blir manipulativ och börjar ljuga för att dölja sitt beroende. Ekonomin blir lidande, det går snabbt att dra på sig stora skulder. Motion och mat prioriteras bort och då påverkas även den fysiska hälsan, säger Henrik Armus, ordförande i Spelberoendes riksförbund.
Spelberoendes riksförbund verkar för att förebygga spelandes skadeverkningar och för att sprida information om spelberoende. Lokalföreningar finns i dagsläget i åtta svenska städer. Kärnverksamheten är de kvällsmöten dit spelberoende kan gå för att få berätta om sitt beroende och för att få stöd av andra i liknande situation. Även anhöriga är välkomna på möten.
Om de spelberoende är många så är deras anhöriga ännu fler. Många känner sig ensamma och maktlösa då de tvingas utstå de humörsvängningar och lögner som ofta utmärker problemspelare. I Sverige beräknas 82 000 barn bo tillsammans med någon som är problemspelande.
– Det är lätt att de hamnar i ett medberoende och där de försöker dölja förälderns spelande, eftersom de själva skäms, fortsätter Henrik Armus.
Anledningarna till varför människor blir beroende av spel är många. Folkhälsomyndigheten uppger att socioekonomiskt utsatta grupper löper högre risk för att bli beroende. Men spelberoende finns i alla samhällsgrupper: alla kan drabbas, menar Henrik Armus.
Det finns därtill många olika spel att bli beroende av. En skiljelinje går mellan pengaspel och datorspel – då människor ofta fastnar i dem av olika anledningar.
– Pengaspel handlar ofta om kicksökande. Dopaminet drar i gång när man vinner och så blir man beroende av den känslan. Dataspelsberoende kan snarare handla om ett flyktbeteende där den virtuella världen blir ett nytt socialt sammanhang som kanske överträffar det verkliga livet, säger Henrik Armus.
Olika risker – olika slags spel
När det gäller pengaspel så kategoriseras dessa med hjälp av färgkoder – från gröna, lågriskspel, till röda spel. I den röda kategorin finns nätcasinon, live-betting och andra ”snabba spel”. Risken för beroende har främst med just tidsaspekten att göra – ju kortare tid mellan insats och resultat, desto större är risken att bli beroende.
Hur spelmarknaden ska regleras, bland annat för att förhindra beroende, är i dag på tapeten. Den 31 mars överlämnades slutbetänkandet i spellicensutredningen till civilminister Ardalan Shekarabi. Spelberoendes riksförbund ser positivt på en ökad reglering av spelmarknaden, men vill se hårdare tag än de förslag som utredningen lagt fram. Till exempel efterfrågar riksförbundet längre karenstid för höjd spelbudget och hårdare krav på spelföretagens marknadsföring.
I Sverige genererar lotterier runt 1,6 miljarder till den ideella sektorn. Men trots att insamlingsorganisationer främst får intäkter från företag som bedriver gröna, ibland gula, spel så har även dessa organisationer ett ansvar för att motverka problemspelande, tycker Spelberoendes riksförbund.
– Det är såklart bra att spelföretagen samlar in pengar till välgörande ändamål, men ibland blir det lite fel. Till exempel, när en av barnrättsorganisationerna nyligen annonserade om lotterier så tänkte de nog inte på att tusentals barn i dag lever nära någon med spelberoende. Organisationerna som får spelintäkter måste upplystas om hur spelberoende fungerar och att det finns en stor baksida till spelandet, avslutar Henrik Armus.
Text: Maxime Wallström
