Flera insamlingsorganisationer experimenterar nu med spel som ett sätt att samla in pengar. Är spelifiering framtidens insamlingsform?
Allt blir roligare om det är i form av ett spel. Eller?
Vi lever i en värld där nästan allt vi gör kan omvandlas till spel. Spelifiering –som det kallas – är ett sätt att få i gång människors motivation. Det kan vara en drivkraft för lärande, träning och mycket mer. Tråkiga rutiner kan bli roliga om de förvandlas till ett spel.
Men vad är spelifiering? Spel engagerar och motivera människor, vilket gör att företag och organisationer använder idéer inspirerade av spelvärlden.
Spelifiering är att använda speldynamiker och spelmekanismer i icke-spelsammanhang för att öka engagemanget och intresset för en viss aktivitet.
Det kan handla om att använda skalor för att se hur långt man kommit i att fylla i en profil, något som LinkedIn och Facebook använder sig av för att öka människors motivation att fortsätta fylla lämna ut personlig information och nå målet – hundra procent!
Spelifiering används också för att belöna människor och få fler att delta i undersökningar eller lämna rekommendationer. Genom spelet kan man samla poäng på olika sätt, eller att komma vidare till nästa nivå när man har gjort något. Det kan vara tävlingsmoment för enskilda eller grupper, och olika sätt att lyfta personer som till exempel lämnar en utvärdering på något. Crowdfunding och Peer-to-Peer fundraising är exempel på spelifiering där givare tydligt kan se hur nära eller långt ifrån målet man är. Detta kan i sin tur kopplas till ett event där de spelande tävlar mot varandra och där man gärna visar och uppmanar vänner att vara med och ge.
Utanför Sverige är organisationen War Child en stor och välkänd organisation, men här startade man sin verksamhet som insamlingsstiftelse först under hösten 2016. War Child använder spelifiering för att barn i krigszoner, utan tillgång till skola, klassrum eller lärare ska få tillgång till utbildning. Emilia Molin är generalsekreterare för War Child Sverige och har nyss kommit hem från Colombia där hon sett vilken skillnad man gör.
”Can’t Wait to Learn”, ett program framtaget av War Child, är ett exempel på ett innovativt, nytänkande sätt att använda sig av spelifiering för att lösa ett problem. Barn i krigsområden saknar ofta möjligheter till skola och lärare. Med hjälp av surfplattor och ett interaktivt spel får tusentals barn nu möjlighet till utbildning, trots bristen på skolor och lärare. Snart kommer också 170 000 barn i Mellanöstern att få tillgång till surfplattor och lärande. War Child håller också på att utveckla ett psykosocialt stöd via surfplatta. All programmering av Can’t Wait to Learn ligger som öppen källkod, vilket bland annat lett till att Google gått in och stöttat projektet.
– Jag som kommer från kommunikationsbranschen tror verkligen att man kan använda spelifiering för roliga, kreativa lösningar i insamling. Men jag tror också att man måste ha en levande dialog om vad som är ok för att inte hamna i diskussioner om exempelvis spelmissbruk, och andra etiska frågeställningar, säger Emilia Molin som samtidigt poängterar att värderingar skiljer sig mellan länder och att man som organisation måste anpassa sig när man ber om gåvor:
Jag kallar det insamlingstonalitet. Det är till exempel inte alls säkert att en lyckad insamlingskampanj i Storbritannien eller Holland fungerar lika bra i Sverige.
Jacob Juhlin pluggar på KTH. Tillsammans med tre vänner som läser på Linköpings universitet har han startat Project Charity som utvecklat en app som ger pengar till viktiga ändamål. Projektet gör de vid sidan av studierna – inte för att tjäna pengar – utan för att de kan och vill!
– Alla spelar på sina mobiler, ung som gammal. Gamla brädspel blir till spelappar, som Wordfeud. Folk sitter på bussen, i väntrummet eller i kön och spelar. Enkla, tydliga och lättsamma spel används som tidsfördriv, och det kommer hela tiden nya. Därför började vi fundera på om vi kunde förena nytta med nöje, berättar Jacob Juhlin.
Project Charity vill använda spel för att samla in pengar till viktiga ändamål. De har utvecklat en app som kan användas i flerspelar-appar och som möjliggör för spelare att utmana varandra – till exempel genom att den som vinner eller förlorar skänker en slant till en organisation.
Vi vill få i gång ett aktivt donerande, via enkla mikrodonationer.
I vår lösning går pengarna direkt till organisationen och ingen spelare kan få egen vinning av spelet. Därmed kan vi addera en dimension till spelet, det blir mer än ett tidsfördriv – du gör nytta också, fortsätter Jacob Juhlin.
Jacob poängterar att det måste vara schysta spel. Samtal om fortsatt utveckling förs nu med fler spelföretag som alla är intresserade, men än har ingen nappat. Men, säger Jacob, det är nog bara en tidsfråga – om ingen annan hinner före.
För sannolikt är det så: olika sätt att använda spelifiering kommer att öka inom insamling och för olika ändamål där nya innovativa sätt utvecklas i takt med digitalisering av våra beteenden. Möjligheterna är oändliga – så länge vi använder spelifiering med gott omdöme vill säga.
Text: Annika Prine
Läs mer:
causevox.com/gamification-online-fundraising
spongelab.com/blog/growing-with-games.html
