Foto: ICRC Kriget i Syrien går nu in på sitt sjätte år. Hur går det för de organisationer som bedriver insamlingar dit? Hur är det att samla in pengar till en katastrof som aldrig vill ta slut?
Utan den insats som Röda Korsets systerorganisation Röda Halvmånen gör i Syrien skulle ännu fler människor tvingas fly. Ändå är det oerhört svårt att samla in pengar till Syrien, konstaterar Morgan Olofsson som är kommunikations- och insamlingschef på Röda Korset:
Generellt är det enklare att samla in pengar efter naturkatastrofer än vid konflikter som skapats av människor. Många tycker att om människor ställt till något så får de själva lösa det.
Ett annat problem är när katastrofer drar ut över tiden. När en naturkatastrof äger rum ser Röda Korset ett stort inflöde av givarmedel de första dagarna. Sedan går insamlingen ned, men då är den akuta fasen ofta på väg att ta slut. Situationen i till exempel Syrien och Sydsudan är däremot annorlunda, med långvariga konflikter som ingen kan se ett slut på.
– Det handlar mycket om de utdragna processerna och den dramaturgi som de skapar. För hur fruktansvärt det än är så blir vi mättade och tröttnar. Det som först blir stora rubriker blir sedan bara notiser och till slut kanske ingenting alls i medierna, säger Morgan Olofsson.
Totalt har Röda Korset samlat in cirka 53 miljoner kronor till Syrien under de fem år som insamlingen pågått. Som jämförelse gav insamlingen till Nepal efter jordbävningen 17 miljoner, medan insamlingen ”På flykt” hösten 2015 gav 87 miljoner kronor.
Insamlingen lever, menar Morgan Olofsson, i hög grad på den bild som skapas av konflikten. En nyckel för att insamlingen ska fungera är att givaren känner att det går att göra skillnad. Då är det lättare att ge av både tid och pengar. Men när det känns hopplöst blir det svårt att motivera människor att ge. Så istället för glömda konflikter borde vi istället tala om konflikter som vi ignorerar, som inte står i centrum för samhällsdebatten eller blir politiska frågor.
Här kan man kanske ändå invända att följden av Syrienkriget, flyktingkatastrofen, onekligen står i debattens centrum. Detta bidrog också till det stora engagemang som vi såg hösten 2015 – som dock inte ledde till en ökning av de insamlingar som gick till människor som är kvar i Syrien.
– När något sker nära oss går det inte att vända blicken åt ett annat håll. Under några månader, när många människor på flykt kom till Sverige vilket gjorde att situationen kändes akut, samlade vi in mer än vad vi samlat in på fyra år till Syrien. Det säger en hel del om vad som skapar ett engagemang, noterar Morgan Olofsson.
Det är inte bara frivilligorganisationerna som har svårt att få in pengar till Syrien. FN-organet World Food Programme får inte heller in de pengar som krävs från medlemsstaterna och har därför varit tvungna att minska på matutdelningen i flyktinglägren.
En del av Röda Korsets strategi är nu att stimulera människor till att göra egna, privata insamlingar som länkar till den övergripande insamlingen.
– 60 procent av all mat distribueras genom vår systerorganisation Röda Halvmånen som också tillsammans med Internationella Rödakorskommittén svarar för 90 procent av allt vatten och avlopp i landet. Om inte det fungerade så skulle många fler tvingas fly. Det här är något som vi måste bli bättre på att berätta om. Vi måste hitta andra sätt att tränga igenom bruset, fortsätter Morgan Olofsson och konstaterar:
– Det saknas inte berättelser som ”träffar i magen”.
Insamling skapar motivation
En betydligt mindre aktör är Svenska FN-förbundet som också bedriver en insamling till Syrien. Solveig Berntsen är insamlingsansvarig på Svenska FN-förbundet:
– Insamlingar är inte vårt huvudområde, men sedan 2002 har vi bedrivit insamlingar eftersom vi ser att det finns viktiga FN-projekt som annars inte finansieras. Bland medlemmarna och lokalföreningarna finns det samtidigt ett önskemål om att vi också ska göra något konkret genom att samla in pengar.
Svenska FN-förbundet startade sin insamling till Syrien 2011 och sedan dess har behoven bara ökat. Därför har organisationen inte sett någon anledning till att byta insamlingsmål.
Vi har dessutom inte de stora marknadsföringsresurser som krävs för att snabbt kunna prioritera om och inleda en annan insamling.
Totalt har Svenska FN-förbundet samlat in strax under fem miljoner kronor till Syrien (inklusive ett bidrag från Postkodstiftelsen på en miljon kronor). Förutom egna kanaler får man ofta gratisannonser hos olika medier. Insamlingen fick ett större lyft i samband med att bilden på den drunknade pojken Alan Kurdi publicerades hösten 2015. Under 2015 fick man in 900 000 kr. Men under 2016 har insamlingen åter gått ned.
– Ofta sker insamlingen genom att lokalföreningarna säljer fika eller skramlar med bössor. Vi samlar inte in så mycket pengar i jämförelse med våra övriga projekt, men insamlingen är ett konkret och bra sätt för att sprida engagemanget. När man googlar Syrien och insamlingar kommer vi också högt upp bland sökresultaten, fortsätter Solveig Berntsen.
Precis som Morgan Olofsson på Röda Korset upplever hon att det är svårt att kommunicera Syrien när situationen upplevs som helt hopplös.
– Vi försöker också lyfta det positiva, som att World Food Programme som vi stödjer faktiskt når ut med sitt matbistånd och att det de gör har betydelse. Om vi fått lite mer medieutrymme för att kommunicera det positiva som ändå sker skulle nog fler kunna känna sig engagerade.
Text: David Isaksson
