Helene Brinkenfeldt, Missing People Efter två relativt snarlika försvinnanden i Göteborg under hösten 2010 och vintern 2011 blev det tydligt att samhället inte hade tillräckligt med resurser för att söka efter försvunna personer. Som ett svar startades den ideella föreningen Sökarna Västra Götaland. Snart visade det sig att det även fanns behov av sökinsatser i andra delar av landet. Så föddes Missing People Sweden.
Inledningsvis fick Missing People hjälp av frivilliga och företag som gick in med stöd på olika sätt. Med hjälp av pengar från Postkodstiftelsen kunde man sedermera starta upp ett kansli. I januari 2017 firade organisationen fem år.
– I dag är Missing People en rikstäckande organisation med ett tjugotal regionala avdelningar runtom i landet. Kärnan är de 280 professionellt frivilliga personer som ger av sin tid för att hjälpa till i sökandet efter försvunna personer. De sköter sökinsatserna, bemannar de regionala avdelningarna och sitter i jouren, berättar verksamhetschefen Helene Brinkenfeldt.
Varje år försvinner 7 000 personer i Sverige – ungefär 50 % av dem är under 30 år. Ledsamt nog så ökar antalet försvunna i takt med att den psykiska ohälsan ökar. Behovet av sökinsatser följer den utvecklingen. Men många personer kommer också tillrätta. På listan över försvunna personer hos Missing People finns endast 25 stycken så kallade cold case.
– Vi strävar efter att kunna starta en sökinsats inom tre till fyra timmar från det att ett ärende kommer in till vår jour, oavsett tid på dygnet eller plats i Sverige, fortsätter Helene.
Vi söker för att rädda liv, men också för att ge anhöriga stöd och möjlighet till ett avslut. Visionen är att ingen ska försvinna utan att hittas.
När en anhörig anmäler en person som försvunnen drar ett väloljat maskineri i gång på Missing People. Först stämmer man av med ytterligare en anhörig för att få en så rättvis bild som möjligt av den försvunne personen. Parallellt försöker också personal från Missing People att söka personen via telefon eller sms för att ge den saknade möjlighet att själv höra av sig i de fall hen frivilligt håller sig undan. Alla ärenden stäms inledningsvis av med polisen så att det verkligen finns en anmälan om försvunnen person inlämnad. Därefter drar sökinsatsen i gång på allvar. En efterlysning på Facebook kan tack vare organisationens nästan 600 000 följare nå ut till 200 000 – 1 500 000 personer. Det är i samband med inlägget i sociala medier som jouren också lämnar över ärendet till den regionala avdelningen på den plats där personen senast sågs.
Över 44 000 personer har anmält sig som sökare hos Missing People och de får ett sms när de behövs för en sökinsats i den aktuella regionen. Sökinsatserna varierar därefter beroende på terräng, Ibland är det mer effektivt med skallgångskedjor, andra gånger genomförs sökningen bättre med hjälp av hundekipage och/eller fordon.
Har nu fått 90-konto
Helene Brinkenfeldt tillträdde som verksamhetschef för Missing People i juni 2015 och ytterligare en person anställdes i januari 2016 för att fokusera på insamling från privatpersoner – en helt ny utmaning för organisationen. I december 2016 fick Missing People ett 90-konto, och målet för 2017 är att samla in 5-6 miljoner kronor för att möta de behov som finns.
– Vår strategi för 2017 är att konvertera några få procent av de 600 000 som följer oss via Facebook till medlemmar eller månadsgivare. Det kommer vi att göra främst via Facebook, men också genom e-post och andra kanaler. Vi frågar också de personer som finns i vårt skallgångsregister om de vill bli medlemmar. Vår medlemsavgift är låg, 250 kr per år, men varje medlem gör skillnad. Vi gör olika tester för att se vad som kommer att fungera bäst. Kanske tar vi hjälp för rekrytering via telefon – det testades i höstas med en hög konverteringsgrad.
– Men när bankgiroavin kommer hem är det många som inte betalar, så det är en utmaning som vi också behöver hitta en lösning på, konstaterar Helene Brinkenfeldt.
Behovet av stöd är stort. En sökinsats kan pågå under flera dygn och kräver en bra och organiserad verksamhet. Första hjälpen, elaggregat, ficklampor och annan sökutrustning behövs också för att göra insatsen så bra som möjligt. Viss typ av professionell debriefing kan därefter behövas för personer efter en traumatisk sökinsats.
– Det är viktigt att vi tar hand om de som engagerar sig och deltar i sökinsatserna så att de även i fortsättningen väljer att engagera sig, poängterar Helene Brinkenfeldt.
Text: Anne Bergsten
Se inslag om Magnus Persson som försvann efter midsommarfirande förra året, men hittades tack vare Missing People. Nu engagerar han sig själv i folkrörelsen:
