Hur skapar vi långsiktiga förutsättningar för ett starkt civilsamhälle? Den frågan löpte som en röd tråd genom Giva Sveriges deltagande i Almedalen. Under veckan stod finansiering, tillgång till banktjänster, tillit och samverkan högt på agendan, och vikten av att civilsamhället ges förutsättningar att fortsätta bidra till att lösa samhällsutmaningar och stärka demokratin.
Under Almedalsveckan arrangerade Giva Sverige seminarier, samtal och möten som belyste civilsamhällets framtida villkor. En återkommande slutsats var att diskussionen om hur civilsamhället bör finansieras behöver ta sin utgångspunkt i hur finansieringen faktiskt ser ut idag. När den tolfte upplagan av rapporten Staten, kapitalet och medborgaren – vem finansierar civilsamhället? presenterades under ett seminarium med bl.a. Adam Danieli från Timbro, Jesper Bengtsson från Dagens Arena och Mattias Hjelmberg från Riksidrottsförbundet, framkom att privat finansiering står för drygt 80 procent av civilsamhällets samlade medel, medan de offentliga bidragen har minskat. Rapporten blev en viktig utgångspunkt för samtalen om hur finansieringen kan utvecklas och breddas framöver.
Seminariet visade också på de olika perspektiv som präglar debatten. Medan vissa betonade vikten av att stärka privat givande och minska beroendet av offentlig finansiering lyfte andra behovet av ett fortsatt starkt offentligt stöd, särskilt för mindre organisationer. Det rådde en bred samsyn om civilsamhällets betydelse för samhället, och under flera samtal lyftes att civilsamhället spelar en viktig roll för att möta samhällsutmaningar där det offentliga inte räcker till på egen hand. Organisationerna beskrevs som viktiga för att nå människor, bygga tillit och skapa social gemenskap och engagemang, inte minst på lokal nivå.
Hur civilsamhället beskrivs i den offentliga debatten spelar också roll. För att människor och företag ska vilja bidra med tid, engagemang och pengar krävs också ett samhällsklimat där civilsamhällets betydelse lyfts fram. Om civilsamhället främst beskrivs utifrån risker och kontrollbehov riskerar det att undergräva den tillit som är en viktig förutsättning för att människor ska vilja ge och engagera sig.
Frågan om tillit återkom även i diskussionerna om ökade krav på rapportering, granskning och tillgång till banktjänster. Många ideella organisationer upplever att bankernas riskbedömningar och administrativa krav gör det svårt att bedriva verksamhet. Enklare regelverk, mer dialog mellan myndigheter och ett mer riskbaserat arbetssätt efterfrågas.
Under veckan arrangerade vi även ett lunchmingel tillsammans med Räddningsmissionen. Minglet samlade representanter från civilsamhälle och näringsliv för korta samtal om gemensamma samhällsutmaningar och hur samarbetet mellan sektorerna kan utvecklas. Minglet hölls i Wallenstam AB:s trädgård, som generöst lånades ut för detta tillfälle som skapade gav utrymme för värdefulla samtal och erfarenhetsutbyten.
Under flera seminarier lyftes civilsamhällets viktiga roll i att möta samhällsutmaningar där det offentliga inte alltid räcker till, och potentialen i ökad samverkan mellan civilsamhälle och näringsliv. Samtalen kretsade också kring hur olika finansierings- och samverkansformer kan bidra till att stärka civilsamhällets möjligheter att göra skillnad.
Ett starkt civilsamhälle kräver mer än hållbara finansieringsmodeller. Det behövs också tillit, goda praktiska förutsättningar och en samhällsdebatt som lyfter fram civilsamhällets betydelse.
