Klimatkrisen är vår tids största ödesfråga. Men att samla in pengar för att rädda hotade djur, våra oceaner eller plantera träd är ingen enkel uppgift. Det behövs nyhetsstöd, kändisar och uppfinningsrikedom, menar insamlingsexperter på tre av Sveriges största klimatorganisationer.
På klimattoppmötet i Glasgow som börjar den 31 oktober ska världssamfundet diskutera hur vi kan motverka den klimatkris som redan är ett faktum. Sveriges regering ska fördubbla klimatbiståndet, på sätt och vis en insamling av medel för att stödja de som drabbas hårdast av klimatkrisen.
Men hur går det för organisationer som vänder sig till privatpersoner, hur mobiliserar de resurser och engagerar fler givare till klimatet?
– Insamlingen sitter ihop med nyhetsrapporteringen. När bränderna i Amazonas och Australien 2019 var en toppnyhet i svenska medier, då slog Greenpeace rekord i både nya månadsgivare och engångsdonationer. Året efter brann det ännu mer men det var inte längre en nyhet, och det resulterade i mindre engagemang och givande, säger Åsa Ingves, digital strateg på Greenpeace i Sverige.
WWF i Sverige ser ett ökat intresse för klimatfrågan bland sina givare och märker att kunskapsnivån har höjts de senaste åren.
– Under vår insamlingsgala som sändes på TV4 i slutet av augusti pratade vi om massutrotning och klimatförändringar och hur allt hänger samman, vilket föll ut väl om man ser till både hur galan togs emot i media och i de insamlingsresultat vi uppnådde, säger Joacim Skagerfält, Avdelningschef Insamling och givarservice på WWF.
På Naturskyddsföreningen menar man att intresset aldrig varit större för klimatet, inte minst bland unga människor. Däremot är klimatarbete mer abstrakt än många andra ändamål.
– Det är lättare att skänka pengar till mer konkreta ändamål, till exempel att rädda en utrotningshotad art. Klimatarbetet är komplext och inkluderar rapporter, juridiska processer och folkbildning. För givaren är det inte alltid lätt att se vilka resultat hen bidrar till, menar Andreas Drufva, marknadschef på Naturskyddsföreningen.
– Vi försöker dela upp klimatarbetet i olika områden, som hav, skog och biologisk mångfald, för att göra det mer greppbart för en privatperson. Utmaningen är alltid att inte vara för alarmerande, det måste också finnas ett budskap om hopp om en bättre framtid, säger Åsa Ingves.
Lösningar är avgörande, menar Naturskyddsföreningen. De försöker därför undvika alltför negativa framtidsbilder. Men konkurrensen om utrymmet är också en utmaning.
– En utmaning är att alla vill kommunicera klimatfrågan. Från vänner i insamlingsbranschen, såsom Rädda Barnen och Röda Korset som båda har haft samarbeten med Greta Thunberg, till kommersiella aktörer som Coop och Vattenfall. Det är såklart i grunden positivt, men det ställer högre krav på oss som miljöorganisation att tränga genom bruset, säger Andreas Drufva.
En viktig del av WWF:s strategi är att kommunicera den senaste klimatforskningen på ett lättillgängligt sätt.
– Vi berättar vad folk själva kan göra för att minska sin klimatpåverkan, om många agerar gör vi tillsammans stor skillnad. Vi låter också gärna andra komma till tals i våra kanaler, allt från forskare till klimatvittnen från olika länder. Däremot ser vi att det är svårt att kommunicera klimatbudskap i våra sociala kanaler utan att samtidigt få kritik och kommentarer av så kallade klimatskeptiker, säger Joacim Skagerfält.
Avslutningsvis, vad har ni för tips till andra organisationer som vill engagera givare att göra mer för klimatet?
– Tänk på hela resan, från att nå potentiella givare med artiklar och sociala medier-poster till att få dem att skänka ett bidrag och senare ta steget till månadsgivare. När de väl är månadsgivare är det viktigt att vårda relationen genom kontinuerlig information, säger Åsa Ingves på Greenpeace.
– Ta med era givare på en resa, där ni inspirerar till olika insatser för klimatet. Hitta en rolig mekanik för att dela dessa insatser, genom quiz, tävlingar eller spel. Ett exempel är vårt samarbete med Google, där man kan placera in 3D-bilder/filmer på hotade arter i valfri miljö genom så kallande AR-teknik. Funktionen är kopplad till webbsidor hos oss på Naturskyddsföreningen, där en förutom att lära sig mer om dessa arter, kan skänka pengar eller bli medlem, säger Andreas Drufva på Naturskyddsföreningen.
– Ett sätt kan vara att samarbeta med olika kända profiler för att nå ut bredare och till nya målgrupper. I år då WWF firar 50 år i Sverige har vi gjort en bredare satsning för att engagera kända profiler som i sin tur kan engagera sina följare i våra frågor. Vi fick till exempel i förra veckan in en där ett flertal kända namn skrev under. Debattartikeln har fått över 3 000 delningar på Aftonbladet.se, säger Joacim Skagerfält.
Text: Marcus Lundstedt
Topplistan: de samlade in mest till klimat, miljö och natur 2020
- Världsnaturfonden WWF, 312 Mkr
- Greenpeace, 215 Mkr
- Naturskyddsföreningen, 117 Mkr
- Peace Parks Foundation Sweden, 41,1 Mkr
- Stiftelsen Håll Sverige Rent, 12,2 Mkr
- Sveriges Ornitologiska Förening BirdLife Sverige, 8,3 Mkr
- Internationella Kemikaliesekretariatet, 6,8 Mkr
- Insamlingsstiftelsen Naturarvet, 3,5 Mkr
- The Perfect World Foundation 1,2 Mkr
- Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, 0,5 Mkr
- Save the Orangutan Miljö och natur 0,4 Mkr
Källa: Givandet i siffror 2020, bilaga
