Den här artikeln är ett utdrag ur Giva Sveriges trendrapport 2022.
Vilka kommunikationstrender behöver ideella organisationer anpassa sig till för att fortsätta vara relevanta? Under våren 2021 intervjuade Arena Opinion 12 kommunikationschefer och en fokusgrupp med unga som var ideellt aktiva. Siliva Kakembo konstaterar att de som lyckas bredda synen på medlemskap och supporterskap i sin organisation är de som kommer att lyckas bäst framöver.
I fokusgruppen ingick personer födda under 1990-talet. På frågan om vilka föreningar de är medlemmar i har de svårt att skilja på hur ett medlemskap på ICA eller det lokala gymmet skiljer sig från medlemskapet i det egna fackförbundet eller Rädda Barnen. För generationen “unga vuxna” verkar det inte vara helt självklart vad ett medlemskap är eller innehåller.
På frågan om hur de vet om de är del av en samhällelig rörelse svarar de att de följer vissa konton på Instagram och är medlemmar i olika Facebookgrupper. På uppmaning från någon annan i gruppen eller den som driver Instagramkontot kan man tänka sig att delta i en insamling eller en demonstration.
I vår studie, och de dialoger som har följt när vi har presenterat den, framgår det att de rörelser och organisationer som har startats under det senaste decenniet har lyckats anpassa sig till den här nya logiken. De har kanske rentav startats som en grupp i ett socialt medieforum och sen valt att bilda en förening.
Hur kan äldre organisationer anpassa sig till den nya logiken?
För dem av oss som engagerar sig i en organisation med en historia längre än tio år är det dags att tänka om och fundera på hur man kan anpassa sig till ett läge där ett
föreningsmedlemskap inte är en självklarhet och ett supporterskap inte är liktydigt med ett medlemskap.
Det är dags att tänka om och fundera på hur man kan anpassa sig till ett läge där ett föreningsmedlemskap inte är en självklarhet och ett supporterskap inte är liktydigt med ett medlemskap.
Istället för att ha ett “allt eller inget”-förhållande till medlemskap eller givarskap behöver organisationer i ett första steg hitta former för att mobilisera de personer som på något sätt stöder organisationens syften.
Det kan, som i exemplen ovan, vara ett Instagramkonto med lärorikt innehåll om den fråga ni driver. Det behöver inte nödvändigtvis vara samma konto som organisationens officiella. Kanske kan ni till och med tjäna på att separera kontona?
Det kan vara en Facebookgrupp som samlar alla som delar en viss erfarenhet och blir en plats för att diskutera erfarenheten med andra. Det kan också vara en e-postlista där man får skräddarsydda nyheter och uppdateringar om situationen i en viss del av världen.
Oavsett val av kanal så är det ett sätt att sänka trösklarna och mobilisera brett för att på sikt få fler att bli medlem i organisationen.
Hur enkelt är det att bli aktiv i din organisation?
Ett andra, och möjligen mer komplicerat steg, är att se över sätten man är aktiv i och engagerar sig i er organisation. Många som har ett nyfunnet engagemang i en fråga vill gärna göra något för att bidra. Hur enkla att ta till sig är de former som din organisation erbjuder personer som just kommit i kontakt med er? Kan ni sänka trösklarna ytterligare?
Kan ni sänka trösklarna ytterligare?
Risk att medlemskapet urvattnas?
Ett möjligt motargument till resonemanget ovan är att det skulle leda till att medlemskapet urvattnas. Det finns såklart en risk med att ens supporters bara existerar i en
Facebookgrupp där det dessutom är någon annan kontrollerar algoritmen. Men, att hålla fast vid en otidsenlig syn på medlemskapet och tro att det ska gå att pressa in 90-talisterna och den snart vuxna 00-talsgenerationen i den gamla modellen innebär troligen ett ännu större risktagande.
Klokast gör man i att agera medan tid och resurser finns och medan idéer kan spira ur organisationens inre kreativitet hellre än ur omvärldens ofrånkomliga förändringstryck.
Silvia Kakembo är byråchef på Arena Opinion, en pr- och kommunikationsfirma som riktar sig till ideella organisationer, folkrörelser och företag som vill
förbättra samhället. Silvia är civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm och har tidigare bl.a. arbetat som politiskt sakkunnig hos Magdalena Andersson på Finansdepartementet.
