Trendspaning: Den “långsamma” kunskapen – Forskningens bidrag till ökad förståelse om givandet

Den här artikeln är ett utdrag ur Giva Sveriges trendrapport 2024.

Det skulle vara lätt att föreställa sig att forskare verksamma vid universitet och högskolor är väl lämpade att identifiera de senaste trenderna inom ett område som exempelvis givande till ideella organisationer. Genom att vara väl uppdaterad om forskningsfronten borde forskaren kunna leverera en säker trendspaning att ta med sig in i det nya året. Även om det är rimligt att föreställa sig det så är nog den föreställningen inte helt korrekt.

Problemet med forskning, eller åtminstone viss forskning, är att den är ganska långsam. Vid Marie Cederschiöld högskolas Centrum för civilsamhällesforskning (CCF) bedrivs en hel del forskning med relevans för ideella organisationers finansiering. Ett exempel på det är den återkommande befolkningsstudien om medborgerligt engagemang. Denna studie brukar resultera i rapporter, böcker och vetenskapliga artiklar, men från det att den förbereds till dess att resultaten publiceras kan det ta ett par år. Detta beror mer på att kvalitetsgranskningen av vetenskapliga publikationer är grundlig än på att vi forskare är långsamma. Om man vill få snabba besked om trender i svenskt givande så är dock Giva Sveriges olika rapporter en bättre källa till dagsfärsk kunskap, än vad vetenskapliga publikationer är.

Vad kan göras?
Vi som är verksamma vid CCF är förstås medvetna om vi måste kunna förmedla våra resultat även innan de har kommit i tryck. Detta görs kontinuerligt genom exempelvis konferenser, seminarier och aktiv samverkan med civilsamhällets organisationer.

Ett annat sätt är delta i forskningsnätverk vars syfte är just att samla in, tillgängliggöra, och sprida forskningsbaserad kunskap. European
Research Network on Philanthropy (ERNOP) är ett utmärkt exempel på ett sådant nätverk inom forskningen om givande till
ideella organisationer.

ERNOP grundades 2008 och har idag både individer och institutioner som medlemmar över hela Europa. Både CCF och Giva
Sverige är institutionella medlemmar i ERNOP. Under senare år har ERNOP lanserat flera initiativ för att förena forskning och praktisk kunskap från insamlande organisationer. Ett exempel på det är ERNOP Research Notes, en skriftserie vars grundidé går ut på att personer med praktisk kunskap från insamlande organisationer
sammanfattar vetenskapliga artiklar utifrån sitt perspektiv. Det är ofta omfattande forskning om givande och filantropi som kokas ner till två sidor, inklusive figurer och illustrationer.

Ett annat exempel är data-resursen Philanthropy in Europe (PIE), som samlar översiktlig information om givande i ett stort antal
europeiska länder. PIE gavs senast 2017 ut som en tryckt rapport, men innehållet i denna åldrades förstås fort. Därför startar ERNOP
nu Philanthropy Data Dashboard, vilket är en levande rapport som uppdateras kontinuerligt. På så sätt får forskare och andra ett redskap för att identifiera aktuella trender i givande.

Vikten av den ”långsamma” kunskapen
Trots initiativ som de från ERNOP så förblir mycket av forskningen inom området långsam. Min bestämda uppfattning som forskare är dock att den långsamma kunskapen också är  viktig. CCFs långsiktiga samarbete med ett antal stora civilsamhällesorganisationer är ett uttryck för samma uppfattning,
att forskare inte bara ska leverera information till organisationerna, utan att vi i samverkan med dem kan skapa kunskap också på sikt.

Om Johan Vamstad
Johan Vamstad är lektor och forskare vid Centrum för civilsamhällesforskning på Marie Cederschiölds högskola