Vi närmar oss de sista dagarna av 2020. När vi om några månader sammanfattar coronans år är jag tyvärr rätt säker på att vi kommer att konstatera att 2020 blir det femtonde året i rad som demokratin i världen backar. Under coronapandemin har många auktoritära ledare tagit chansen att ytterligare minska det demokratiska utrymmet. Nu är det dags att alla vi som tror på demokratin reagerar – och agerar.
Det finns många exempel på hur demokrati och mänskliga fri- och rättigheter backat under 2020. I El Salvador gick militären i februari, på presidentens order, in i parlamentet för att kräva följsamhet och beslut i presidentens önskade riktning. I Indien hårdnar trycket från den hindunationalistiske presidenten allt mer, något som inte minst drabbar landets muslimer. I Israel skulle president Netanyahu avgå och ett korruptionsåtal väntade, men på grund av pandemin har han kunnat klamra sig fast vid makten. Polen försöker göra om vallagen för att ge presidenten i stort sett oinskränkt makt, samtidigt som en tredjedel av landets kommuner utropat sig som hbtq-fria zoner. Ungern blev i mars i år det första landet i EU som inte längre kan räknas som en demokrati.
Här i Sverige hyllar vårt tredje största parti Ungern som sitt politiska föredöme. I Arjeplog försökte partiets distriktsordförande stoppa skolundervisning som berättade om SD:s bakgrund, och i Norrköping har partiet tillfälligt lyckats stoppa en utställning som belyser partiets historia. I Sölvesborg har kommunen infört förbud mot inköp av ”provocerande konst” och prideflaggan får inte längre hissas i kommunens flaggstänger.
Men läget är inte hopplöst. Det finns också tecken på motsatt utveckling i världen. I juni blev Malawi den andra nationen i Afrika att underkänna ett val på grund av oegentligheter, och i andra valomgången segrade oppositionen vilket är historiskt.
I USA ser vi hur landets centrala institutioner står emot en sittande presidents försök att kringgå valresultatet. I Polen går kvinnor ut på gatorna och protesterar mot den skärpta abortlagstiftningen. I Belarus och Hong Kong fortsätter modiga protestanter stå upp för demokratin trots makthavares övergrepp.
Men läget är inte hopplöst. Det finns också tecken på motsatt utveckling i världen. I juni blev Malawi den andra nationen i Afrika att underkänna ett val på grund av oegentligheter, och i andra valomgången segrade oppositionen vilket är historiskt.
Om 2021 ska bli ett år för demokratin behöver vi stödja demokratiska krafter världen över och sätta press på länder som går åt fel håll – genom både regeringen och EU. Vi behöver hitta nya samarbeten och partnerskap som tillsammans står upp för demokratin. Totalt sett är vi definitivt fler i världen som vill se en utveckling i demokratisk riktning än de som vill annat. Det första steget är att ta demokratins kris på allvar!
Vi på IM kommer under 2021 fortsatt att bygga partnerskap runt om i världen för att värna det demokratiska utrymmet. I Sverige kommer vi att fortsätta arbetet med att stärka vår medlemsrörelse och tillsammans med andra civilsamhällesorganisationer ta fram underlag för ett nytt starkare samhällskontrakt. Jag som privatperson kommer att fortsatt säga ifrån när demokratin hotas, vara medlem i flera olika organisationer och arbeta mer aktivt för transpersoners rättigheter. Vad ska du göra?
Martin Nihlgård, generalsekreterare på IM
