Trendspaning: Osäkerheten är trenden

Den här artikeln är ett utdrag ur Giva Sveriges trendrapport 2022.

”You are old, slow and not susceptible to change”. Omdömet finns i rapport om  hur några av världens främsta företag inom hållbar utveckling ser på de största internationella ickestatliga organisationerna. Det är dåliga nyheter för några av de riktigt stora idéburna organisationerna, skriver Ola Mattsson i sin trendspaning.

En trend är en stabil och långsiktig förändring. Att spana efter trender är att spana efter just detta, en förändring som är verksam över tid. Något som kommer påverka oss att utveckla våra arbetssätt och verksamhetsformer.

Vi kan givetvis titta på våra insamlingsresultat över tid och hitta trender. Vi ser att de stora organisationerna gör fortsatt bra ifrån sig, noterar att mindre organisationer har en större del av sina insamlingar i sociala media. Vi kan se att givandet kanske fortsätter växa, även om några av oss tror att vi är på en platå. Kanske har vi känslan att vår ROI (avkastning på investering) minskar, men vi hoppas att effektiviseringar eller ökade marknadsandelar ska rädda oss.

Kanske har vi känslan att vår ROI minskar, men vi hoppas att effektiviseringar eller ökade marknadsandelar ska rädda oss.

Disruption och organisationers död
Samtidigt växer orosmolnen, exempel runt om oss där trender möts av disruption, där kartan plötslig ritas om oväntat och radikalt. Omstörtande händelser som stör ut befintliga tekniker, skapar nya förväntningar eller sänker affärsmodeller. Är platån en tidig signal om att marknaden kommer att mättas? Att risken finns att vi kommer stå in för en ”shake out” om vi inte ”konsoliderar”? Med enklare ord kommer några gå under om vi inte går samman?

Vi kan ibland le åt historiska exempel som när svenska Facit, en av världens största tillverkare av mekaniska räknemaskiner, vägrade dra ner på produktionen trots att dom snabbt blev utkonkurrerade av små elektroniska räknare från Japan.

Eller skakar vi lite på huvudet åt finska Nokia som gick från 47 procent av världsmarknaden för mobiltelefoner andra kvartalet 2008 till 15 procent andra kvartalet 2011 och 2,9 procent i slutet av 2012. Nokia försökte gå från att vara hårdvaruexperter till att bygga egen mjukvara; medan Samsung, Google och andra genom samarbete lyckades vara både snabbare och bättre. Nej, vi är inte industrier som ska leverera resultat till aktieägare, men vad går förlorat om någon av oss snabbt kollapsar? Vem drabbas? Vad blir kvar?

Nej, vi är inte industrier som ska leverera resultat till aktieägare, men vad går förlorat om någon av oss snabbt kollapsar? Vem drabbas? Vad blir kvar?

Utmaningar och komplexitet
Vi kan också stå inför utmaningar som ritar om kartan för oss. Bristande samhällskontrakt och tillit samtidigt som vi inte lyckas med inkludering och mångfald. Digitalisering som drivs på av ledande tech-industrier och utmanar sektorns trögrörlighet. Nationalstatens sviktande relevans. Minskande utrymme för civilsamhället genom både statlig reglering och hat och hot från auktoritära rörelser. Klimatförändringar och ungas legitima krav på mer revolutionerande åtgärder. Lokaliseringen och kraven på ökad lokal närvaro. Nya rörelser och entreprenörer, snabbrörliga, som utan att tveka mäter effekt av sin verksamhet. Kanske är det trender eller bara tillfälliga avvikelser från det normala. Vi kan inte säkert veta.

Osäkerhet möts med innovation
Utan förändringsvilja kan vi hamna fel. Samtidigt kan vi inte ställa om hela vår verksamhet baserat på osäkra grunder. Den största trenden är större osäkerhet och ökad komplexitet, den möter vi med innovation, snabba tester och experiment och en öppenhet för att givna sanningar kan förändras av oss själva eller vår omvärld. Så kan vi bli fortsatt relevanta eller hitta sätt att säkra värdet av det vi byggt upp trots att vår egen organisation kanske går under.

Ola Mattsson är chef för Rädda Barnens Growth Hub, med uppdrag att driva innovationer för att öka effekten för Rädda Barnens målgrupper, både i den egna och andra verksamheter. Ola har varit verksam inom civilsamhället i 25 år, bland annat som generalsekreterare för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen.