Vi som arbetar med insamling behöver bli mer initiativtagande

Stora omvälvande krafter, så kallade megatrender håller snabbt på att förändra såväl lokalsamhället som den globala spelplanen i grunden. Frågan man måste ställa sig är om civilsamhället har möjlighet att förändra sig i samma takt som omvärlden – och vad händer om vi inte gör det?

Globala företeelser som urbanisering, skiftet i den globala ekonomin, klimatförändringarna och bristen på naturtillgångar har stor eller till och med mycket står påverkan på flera insamlingsorganisationers ändamål. Det finns anledning att tro att även insamlingen påverkas. När vi kommer till megatrender som teknologisk utveckling, delningsekonomi och disruption (nya banbrytande modeller) ser vi en tydligare och mer konkret påverkan på såväl ändamål som insamling.

Vi kan konstatera att förändringen i omvärlden aldrig har varit större än vad den är nu, och aldrig har världen varit så nära och påtaglig. Ingen kommer undan. De stora trenderna påverkar alla direkt eller indirekt, och vi kan inte blunda för det som sker och hoppas att det INTE påverkar oss. Detta gäller även civilsamhället och vår insamlingsverksamhet.

Den snabba förändringstakten, inte minst inom den teknologiska utvecklingen skapar möjligheter för ökad tillväxt inom insamlingsbranschen, även om möjligheter och förutsättningar skiljer sig åt mellan olika organisationer. Utmaningarna som branschen står inför, som en konsekvens av megatrenderna, är samtidigt många.

Förmågan till förändring, gott ledarskap och kompetens kommer att ställas på prov, oavsett bransch, men kanske är utmaningarna som konkurrens, disruption och till viss del innovation större inom insamlingsbranschen.

Jag har formulerat några scenarios som vi sannolikt kommer att få se i en snar framtid, vissa finns redan. Självklart kommer vi också att få se en del kombinationer.

Scenario 1: Någon eller några superplattformar (ex Facebook, Amazone eller Google) väljer att starta egen insamlingsverksamhet där de själva tar ansvar för ändamålet, och där de använder sig av global data för att satsa på de ändamålsprojekt som ger störst ROI för den övergripande ändamålsvisionen. Drivkraften för detta är att superplattformarna vill positionera sig som goda och syftesdriva, de har trafiken och eller transaktionerna samt moderna organisationsstrukturer, kompetens samt data.

Scenario 2: Företag som tillhandahåller digitala betalningssystem (ex Klarna eller Swish) väljer att tillsammans med samarbetspartners (e-handelsföretag) erbjuda möjligheter till CSR för något specifikt område/ändamål som de själva definierar och eller driver. De kan då i kombination med kredit eller utan erbjuda möjligheten till att skänka en gåva, de får in mer data om kunden/givaren, de kan kombinera med andra erbjudande, öka antalet transaktioner, sänka trösklarna, erbjuda nya tjänster, osv.

Scenario 3: En nätdoktortjänst, en nätapotekstjänst och en digital betalningstjänst skapar en ny värdekedja när de utifrån data vet vem som har vilka behov, och erbjuder möjlighet att skänka till specifika forskningsprojekt för vissa sjukdomar.

Scenario 4: Ett globalt företag som vill positionera sig som syftesdrivet inom hälsa, väljer att sätta upp egen välgörenhet/CSR och satsa på de bästa globala forskningsprojekten då insamlingsorganisationer för forskning oftast är lokalt bundna.

Vi som arbetar med insamling behöver bli mer framåtlutande och initiativtagande. Vår framtida roll är inte självklar om vi inte på ett effektivt sätt lyckas skapa värde och erbjudanden som möjliggör för olika målgrupper att kanalisera sitt engagemang på ett effektivt sätt.

Disruption drabbar dem som inte tror det skall hända just dem något…

Krönikör: Mikael Färjsjö, projektledare på Insamling och engagemang hos Cancerfonden