Kortsiktighet och mätbarhet istället för kvalitet, språkförbistringar mellan civilsamhälle och näringsliv samt ny lagstiftning för att bekämpa den organiserade brottsligheten var några av de utmaningar som diskuterades på Civilsamhällets Finansforum 2024 där representanter från ideella organisationer mötte företrädare från näringsliv, banker och politiken.
Dagen inleddes med goda nyheter från Lena Sellgren, Business Sweden: inflationen är på tillbakagång och svenska hushåll ser positivt på sin ekonomiska framtid. Lena konstaterade även att människor tenderar att fortsätta ge till ideella även när ekonomin tryter.
Under dagens första panelsamtal samlades Anders Pedersen, internationell chef Röda Korset, Elinor Westerberg, chef strategisk affär Barncancerfonden och Sofia Leffler Moberg, rådgivare och hållbarhetsexpert PwC på scenen för att spana om civilsamhällets framtida finansiering. ”På global nivå ser vi att behoven ökar kraftigt, samtidigt som egenintresset styr alltmer, vilket resulterat i färre resurser till vårt arbete, sa Anders och påpekade att det långsiktiga, hållbara biståndet fått ge vika för kortsiktighet och mätbarhet – vilket gjort gåvobiståndet viktigare än någonsin: ”Insamlingsarbetet får finansierar det långsiktiga arbetet.”
Sofia lyfte det positiva med mätbarhet, då uppvisandet av faktiska resultat behövs inför samarbeten med näringslivsaktörer. ”Dessa vill göra gott för samhället och frågar vad som ger mest “bang for the buck””. Sofia lyfte också problemet med bristande kunskaper om organisationslogik. ”Civilsamhället vet inte hur kapitalmarknaden fungerar och vice versa”. Hon nämnde även den språkförbistring som ibland uppstår mellan dessa partner och efterlyste fler aktörer som rör sig tvärsöver logikerna.
Elinor Westerberg var inne på samma spår: ”Framtiden kommer innebära mycket mer ekosystems-samarbeten. Akademi, näringsliv, offentlig sektor och civilsamhället behöver tillsammans finna lösningen på våra gemensamma frågor. Även vi i civilsamhället behöver samverka mer med varandra.
Behovet av en mer långsiktig och hållbar finansiering belystes sedan av Nicklas Wallberg, grundare av Common Interest: ”Man har byggt ett system där långsiktiga utmaningar ska lösas med kortsiktiga finansieringsverktyg”. Men så här behöver det inte vara. Lösningen stod bland annat att finna i att enas kring gemensamma mål och lyssna till varandra, förstå varandras verkligheter och hitta lösningar. Espen Daae, Ferd Social Entrepreneurs, tog åhörarna med på en resa för hur ett godkänt IMM-verktyg (Impact Management & Measurement) kan användas i en organisation för att förbättra resultatanalyser, beslutstagande och arbetsstrategier för att på så vis maximera social impact
Större donationer från privatpersoner kan spela en central roll i finansieringen för civilsamhällets organisationer men finns det ett intresse och hur ser kunskapen ut bland förmögna svenskar. På plats för att prata om den filantropiska rådgivningens roll i detta fanns Anna Olinius, Philanthropy Manager, Private Wealth Management & Family Office, SEB och Pernilla Frisk, Head of Wealth Services, Nordea. De bekräftade bilden att filantropin vuxit markant i Sverige senaste åren och beskrev hur ett samarbete med kunder som vill ge av sin förmögenhet kan se ut. Här var det viktigt att lyssna in kundens önskemål och hitta ett sätt som passar dennes behov. Dock verkar intresset för att ge till befintliga verksamheter vara större än att exempelvis starta egen stiftelse.
Under eftermiddagen låg fokus på konsekvenserna av kampen mot den organiserade brottsligheten och på scenen stod representanter från Advisense, Centrum mot våldsbejakande extremism samt särskild utredare Helena Rosén Andersson, som arbetat med den nyss färdigställda Penningtvättsutredningen. Denna har i korthet haft som uppdrag att lämna förslag till de författningsändringar som behöver göras, för att anpassa svensk rätt till EU:s regelverk. Åhörarna lyfte frågan ifall EU-förordningen krockar med regeringsformens förbud mot åsiktsregistrering, något utredaren menade inte var fallet. Lagförslaget innebär också att ett krav på registrering av verklig huvudman, något som berör ca 260.000 svenska organisationer. Charlotte Rydh, generalsekreterare hos Giva Sverige belyste att lagförslaget medför en ökad administration, vilket kan slå hårt mot små organisationer på gräsrotsnivå. Det finns också en risk att individer avstår från att engagera sig, då man ändå upplever att lagförslaget indirekt kan leda till åsiktsregistrering.
Louise Brown och Ronny Gustavsson från Advisense talade om riskbedömning och kundkännedom i kampen mot penningtvätt och terrorfinansiering, samt bakgrunden till den kommande AML-lagstiftningen. Syftet med lagen är exempelvis att få till ett mer övergripande samarbete och gemensam praxis för finans- och underrättelseenheter. Louise talade bland annat om de utmaningar civilsamhället står inför, då många utgörs av komplexa, decentraliserade organisationer, verkar inom så kallade riskabla länder och behöver ha välfungerande kontrollmekanismer för att upptäcka och förebygga korruption samt ha koll på medlens ursprung. Ronny Gustavsson lyfte även vikten av att hålla civilsamhället informerat om hur och varför de olika regelverken fungerar, så man känner förtroende för det brottsförebyggande arbetet.
Dagen avslutades med ett sista panelsamtal, där Anton Carlsson, Director Organisational Governance, Läkarmissionen, Caroline af Kleen, CFO, Svenska Röda Korset och Henrik Almén, tf Generalsekreterare, Sverok, reflekterade över balansen mellan tillit och kontroll. Här påpekade Men panelen konstaterade även att i en föränderlig värld är försök att stå still ett steg tillbaka. ”Det kommer bli dyrt och tungrott, men civilsamhället behöver bejaka att det är så här verkligheten ser ut nu.”
Ett stort tack till alla medverkande, som delade med sig av värdefulla insikter och kunskap om både möjligheter och utmaningar som på olika sätt påverkar den ideella sektorn. Vi ser redan fram emot nästa Finansforum!
