Giva Sverige har svarat på promemorian EU:s penningtvättspaket (Fi2026/01654). I vårt svar ställer vi oss bakom arbetet mot penningtvätt och behovet av ett korrekt och tillförlitligt register över verkliga huvudmän. Men nya krav måste stå i proportion till regelverkets syfte och civilsamhällets förutsättningar. Och framför allt: skärpta krav måste också leda till att det blir enklare för ideella organisationer att få något av det mest grundläggande för att driva en verksamhet i Sverige idag; ett bankkonto.
EU:s penningtvättspaket innebär att Bolagsverket får ett utökat ansvar för registret över verkliga huvudmän. Myndigheten ska enligt promemorian få nya kontrollverktyg, möjlighet att förelägga vite och rätt att ta ut avgifter. Promemorian lyfter civilsamhällets betydelse för demokratin och vikten av att tröskeln för ideellt engagemang hålls låg. Samtidigt konstateras det i promemorian att de nya reglerna ökar den administrativa bördan för ideella föreningar, stiftelser och trossamfund.
– Vi är förstås positiva till att registermyndigheten får bättre verktyg för att säkerställa att uppgifterna i registret är korrekta. Men det är viktigt att reglerna utformas så att det inte försvårar för organisationer att göra rätt eller avskräcker människor från att engagera sig ideellt. Om ideella organisationer ska leva upp till fler krav behöver de också få bättre förutsättningar att bedriva sin verksamhet, och då är tillgång till bankkonto helt avgörande, säger Charlotte Rydh, generalsekreterare, Giva Sverige.
Registret behöver fungera för civilsamhället
Riksrevisionen har tidigare konstaterat brister i Bolagsverkets arbete med registret över verkliga huvudmän. Giva Sverige anser därför att myndighetens kapacitet bör utvärderas innan den får ett utökat ansvar, och att även andra alternativ prövas, till exempel Skatteverket, där de flesta ideella föreningar redan finns registrerade.
Giva Sverige välkomnar att registreringsskyldigheten avgränsas till ideella föreningar som har organisationsnummer. Det bör också utredas om den kan avgränsas ytterligare, till föreningar som bedriver ekonomisk aktivitet. Giva Sverige efterlyser vidare:
- tydlig vägledning om vem som ska registreras när det inte finns någon verklig huvudman
- att registret samkörs med andra myndighetsregister, så att organisationerna inte behöver rapportera samma uppgifter flera gånger
- ett starkt integritetsskydd redan när reglerna träder i kraft, eftersom registreringen kan avslöja känsliga uppgifter om religiös eller politisk åskådning
Kontrollerna behöver vara proportionerliga
Giva Sverige ser positivt på att en registermyndighet ges effektiva verktyg för att kontrollera uppgifterna i registret, och ideella organisationer ska självklart ta ansvar för att lämna korrekta uppgifter. Men många organisationer har begränsade resurser, och viten och avgifter kan få oproportionerligt stora konsekvenser och tränga undan resurser från verksamheten. Giva Sverige avstyrker därför att viten och avgifter används utan tillräcklig hänsyn till organisationernas förutsättningar. Kontrollerna bör vara riskbaserade, och stöd, tydlig information och möjlighet att rätta till brister bör komma innan ekonomiska sanktioner blir aktuella.
Promemorian föreslår också att Bolagsverket ska kunna kräva att en verklig huvudman eller ledande befattningshavare inställer sig personligen. Giva Sverige bedömer att förslaget riskerar att allvarligt försvåra det breda ideella engagemanget och efterlyser tydliga villkor för när ett sådant krav får ställas.
Fler krav måste följas av rätt till bankkonto
Var sjunde ideell organisation uppgav i Giva Sveriges rapport från 2025 att de haft problem att öppna bankkonto. Idag har bankerna ingen skyldighet att erbjuda ideella organisationer grundläggande betalkonton, så som de måste för privatpersoner. En organisation utan bankkonto hindras i praktiken från att bedriva sin verksamhet. Samtidigt ökar risken att pengar i stället hanteras via privatpersoners konton, vilket gör det svårare att upptäcka och förhindra penningtvätt.
Giva Sverige efterlyser därför en kontraheringsplikt, alltså en skyldighet för bankerna att erbjuda ideella organisationer som finns i registret över verkliga huvudmän grundläggande finansiella tjänster som bankkonto. Bankerna bör också kunna använda uppgifterna i registret i sin kundkännedom, så att organisationerna slipper rapportera samma uppgifter flera gånger.
