I början av april deltog FRII i ett riksdagsseminarium om skattereduktion för gåvor arrangerat av Mikael Oscarsson (KD). FRII välkomnar förslaget med förhoppningen om en tvärpolitisk långsiktighet och hållbarhet i frågan. Men, det liggande förslaget främjar inte fullt ut den positiva kraft som givandet i Sverige representerar.
Skattereduktionen för gåvor är ett av flera incitament för att öka givandet i Sverige. Skatteavdraget på gåvor infördes förra gången under perioden 2012–2015. I den nya statsbudgeten föreslås det att skattereduktion för gåvor ska införas igen den 1 juli 2019. Men, det nya förslaget ser likadant ut som det gjorde förra gången. Det innebär bland annat att endast gåvor till organisationer som arbetar med forskning eller socialt hjälparbete är avdragsgilla.
Det gör att förslaget inte gynnar ideella organisationer som arbetar exempelvis med mänskliga rättigheter, miljöfrågor, djurskydd eller förebyggande hälsoarbete. Detta har skapat missnöje och politiken anses splittra den ideella sektorn.
Instegsmodell som behöver utvecklas och vidgas
Mikael Oscarsson, riksdagsman för Kristdemokraterna inledde riksdagsseminariet med att poängtera att förslaget just är en instegsmodell som behöver utvecklas och vidgas för att passa alla.
Lars Trägårdh, professor i historia och samhällskunskap, Ersta Sköndal Bräcke Högskola, resonerade kring hur pluralism och inkludering i samhället kan förstärkas av en folklig filantropi.
– Ett välfungerande demokratiskt samhälle ska främja demokratisk aktivitet, men också egenmakt och engagemang, sade han. Vi har en lång historia av socialt entreprenörskap. Civilsamhället är en innovativ kraft i samhället som kan lösa sociala problem.
Lars Trägårdh lyfte även fram medlemskapets betydelse i civilsamhället och frågade sig varför gåvor ska vara avdragsgilla, men inte medlemsavgifter.
Åsa Hagelstedt, generalsekreterare för Djurskyddet, pekade också på betydelsen av att ideella organisationer inte bara samlar in pengar, utan också är röstbärare, vilket är viktigt för givarna.
Positiv utveckling i Norge
Vårt grannland i väst införde avdragsrätt på gåvor år 2005 och givandet har ökat kraftigt sen dess. Siri Nodland, generalsekreterare för Norges Insamlingsråd, var på plats och pratade om de positiva resultat Norge har visat i samband med införandet av skattereduktion.
– Avdragsrätten står inte i motsättning till ett starkt välfärdssamhälle, sade hon. Siri Nodland poängterade också att fler partier behöver lyfta frågan upp på agendan. Både staten och civilsamhället behövs för att detta ska lyckas.
– Det är viktigt att alla organisationer agerar tillsammans för att driva opinion i frågan och att man inte ska vara rädd för lite tjafs för att komma dit.
Alla organisationer ska inkluderas
Under seminariet återkom man ofta till att fler ändamål måste omfattas av avdragsrätten. En diskussion, modererad av Ann Svensén och med paneldeltagarna Åsa Hagelstedt, generalsekreterare Djurskyddet Sverige, Anna Hemlin, generalsekreterare Hjärnfonden och Per Leander, generalsekreterare Friends, diskuterade kring hur skatteavdrag på gåvor på flera sätt har möjlighet att gynna gåvor och olika ändamål.
Enligt liggande förslaget måste den person som vill utnyttja möjligheten till skattereduktion för gåvor skänka gåvan till vetenskaplig forskning eller hjälpverksamhet bland ekonomiskt behövande. Detta är inte hållbart menade flera av de medlemmar som deltog vid seminariet. Det behövs många olika ändamål och metoder för att bidra till ett starkare och bättre civilsamhälle.
De olika ändamålen berikar varandra och mångfalden i ändamålen berikar vår värld.
Därför behöver vi ett system för avdragsrätt för gåvor som stödjer mångfald, inte tvärtom.
– En mer välvillig inställning till en folklig filantropi och givar-engagemang bidrar därför till flera demokratiska förtjänster, hävdade Lars Trägårdh. Vilket också styrktes av panelsamtalet.
Avdragsrätten bör stödja mångfald
– Dagens system gynnar inte en bred folkfilantropi, sade Charlotte Rydh, generalsekreterare på FRII. Vi behöver en avdragsrätt för gåvor som stödjer mångfald i ideell sektor och som uppmuntrar brett givande. Detta resonemang stöttades upp av Lars Trägårdh, som menade att vi måste prata mer om just skatter för att minska risken av fler flyktiga engagemang och istället fokusera på ett långsiktigt och hållbart system som främjar mångfald och inkludering.
FRII vill också att de nuvarande nedre gränserna för avdragsrätten sänks från 200 kronor per gåvotillfälle och 2 000 kronor per år, till 100 kr per tillfälle och 1 500 kronor per år.
Driver arbetet framåt
Nu krävs det att arbetet förs framåt. Att återinföra skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet innebär att fler kan vara med och bidra till ideell verksamhet. Det skulle medföra att givandet öppnas upp för fler och därmed ökar delaktigheten och engagemanget. Både Siri Nodland och Charlotte Rydh betonade att givaren idag ger pengar till en sakfråga som personen i fråga brinner för. Att ge är idag är att engagera sig och det ska vara lättillgängligt för alla. Nu fortsätter arbetet med att driva dessa ståndpunkter framåt.
Text och foto: Sofia Karlsson
Ta del av mer information rörande skattereduktionen av gåvor här.
