Att främja ett aktivt och livskraftigt civilsamhälle på lång sikt – det är bakgrunden till den nya civilsamhällesstrategin som Finlands regering beslutat om. Strategin är framtagen i samverkan med organisationsföreträdare och innehåller flera framåtriktade och nytänkande delar som kan vara till inspiration för svenska politiker.
Finlands regering lanserade den 6 juni en ny ambitiös strategi för civilsamhället som kommer att gälla mellan 2023 – 2027. Syftet med strategin är att stärka förutsättningarna för civilsamhällesorganisationer att verka och växa bland annat genom att främja organisationernas egna möjligheter till resursmobilisering, förenkla administrationen vid offentligt stöd till organisationer och lägga tonvikten på långsiktigt stöd istället för projektbidrag. En annan viktig målsättning är att samarbetet mellan den offentliga förvaltningen och organisationerna utvecklas på ett målmedvetet sätt.
Utgångspunkten för strategin är att civilsamhället är ryggraden i ett demokratiskt samhälle och har en avgörande roll i att bidra till människors välfärd, demokrati och delaktighet. Samtidigt understryks att ”om den privata och den offentliga sektorns logik börjar ersätta verksamhet som bygger på frivillighet och medlemsdemokrati i civilsamhällesorganisationerna kan organisationernas särskilda civilsamhällskaraktär försvagas.”
Civilsamhället har ett egenvärde i en fungerande demokratisk rättsstat. Den offentliga förvaltningen måste undvika att styra civilsamhället och respektera förenings- och mötesfriheten. Civilsamhällesorganisationernas aktivitet, verksamhetsprinciper och beslutanderätten vid ordnandet av verksamhet ska respekteras till exempel när statsunderstöd beviljas.
Under nuvarande regeringsperiod ska strategins fem målsättningar omsättas i handling, några kan genomföras relativt snabbt, andra tar längre tid.
- Stärkta förutsättningar för medelsanskaffning i civilsamhällesorganisationerna
Målet är att stärka organisationernas förmåga och förutsättningar för egen resursmobililsering, bland annat genom fler möjligheter till privat finansiering. Detta understöds genom att utvidga rätten till skatteavdrag för gåvor till ungdoms-, motions-, idrotts-, kulturorganisationer samt till barnorganisationer. Dessutom kommer möjligheterna till ytterligare utvidgning av rätten till avdrag för gåvor utredas. - Utvecklingen av statsunderstödsverksamheten
Målet är att minska den administrativa bördan och kanalerna för att bevilja statsunderstöd samt att göra verksamheten effektivare. Dessutom ska tonvikten förskjutas till allmänna bidrag istället för projektbidrag. - Stöd för att få EU-finansiering till Finland
Målet är att stödja förutsättningarna att få EU-finansiering till Finland genom att stärka civilsamhällesorganisationernas färdigheter att ansöka om EU-finansiering och samarbeta i nätverk. - Uppmuntran till samhällsaktivitet och frivilligverksamhet
Målet är att uppmuntra fler människor att delta i samhällsaktivitet och frivilligverksamhet genom att bland annat förenkla regelverk och säkerställa att regleringen av organisations- och frivilligverksamheten inte ökar i onödan. - Kunskapsgrund och samarbete för civilsamhällespolitiken
Målet är att bygga upp en kunskapsgrund för civilsamhällespolitiken och stärka deltagande och samarbete med civilsamhällesorganisationer, som stöd i det politiska beslutsfattandet.
– Den här civilsamhällesstrategin är oerhört inspirerande och positiv läsning. Den visar att den finska regeringen har en vision för ett starkt och livskraftigt civilsamhälle, men också att de erkänner de utmaningar som civilsamhället möter och står inför och faktiskt arbetar för att göra det bättre för ideella organisationer att verka. Det finns mycket att inspireras av för både svenska politiker och organisationsföreträdare för att förbättra civilsamhällets förutsättningar i Sverige, säger Charlotte Rydh, generalsekreterare Giva Sverige.
