Giva Sverige var på plats under en fullspäckad vecka i Almedalen och arrangerade både mingel och samtal. Fokus låg på civilsamhällets villkor och samverkan med politik och näringsliv, och hur vi kan stärka ideella organisationers arbete i en tid när civilsamhällets roll förändras och ifrågasätts.
Dumpa inte ert avfall på oss! – Idéburen second hand tar smällen för nya avfallslagen
Under detta samtal diskuterades de utmaningar som mött idéburen second hand till följd av den nya avfallslagstiftningen. Seminariet inleddes med att Giva Sveriges generalsekreterare Charlotte Rydh presenterade färska siffror om idéburen second hand (läs sammanställningen från Giva Sverige). Flera organisationer vittnar om att inflödet av textilavfall ökat kraftigt vilket lett till höga kostnader för ideella aktörer, pengar som annars skulle gått till kärnverksamhet som bistånd och sociala insatser.
I den kunniga panelen som leddes av Karolina Skog från Sveriges Stadsmissioner medverkade Birgitta Losman, Högskolan i Borås, Cathrine Kylesten, Erikshjälpen, Daniel Westlén, statssekreterare hos miljö- och klimatministern (L), Jytte Guteland, Miljö- och jorsbruksutskottet (S), Lars Råsberg, Human Bridge och Tony Clark, VD Avfall Sverige.
Panelen efterfrågade samverkan och gemensamt ansvarstagande från producenter, kommuner, regering och civilsamhälle. Ideella aktörer kan inte ensamma ta ansvar och bära kostnader för ökad avfallshantering och det är angeläget att få på plats ett producentansvar.
Ett av de konkreta förslag som framkom är ett tillfälligt undantag från sorteringskravet på textil, detta för att på kort sikt minska trycket på ideella aktörer. Det skulle innebära att trasiga kläder tillfälligt tillåts slängas i restavfall. Avfall Sverige, kommunernas branschorganisation inom avfallshantering, stöttar förslaget som ligger i linje med åtgärder som vidtagits i både Norge och Danmark. Även idéburen second hand ställer sig positiva till ett sådant undantag, för att underlätta situationen för ideella aktörer tills dess att en annan lösning finns på plats. På längre sikt behöver det producentansvar som nu utreds utformas på ett konsultativt sätt med hänsyn till alla inblandade aktörer. Panelen var enig kring att ideella aktörers överskott, som ska finansiera samhällsnyttiga ändamål, riskeras att ätas upp av kostnader för avfallshantering om inga åtgärder vidtas.
Se samtalet här.
Föreningslivet – bankernas största hot?
Med representanter från civilsamhället, banksektorn och politiken diskuterades civilsamhällets tillgång till banktjänster. Hur påverkas ideella organisationer av ökade krav på kontroll i arbetet mot penningtvätt och terrorismfinansiering? Många ideella organisationer upplever att de i praktiken har näringsförbud till följd av höga administrativa krav och godtyckliga regelverk. Samtalet visade på ett samförstånd kring behovet av dialog för att få bättre förståelse för varandras verksamheter, och vikten av att förenkla för civilsamhället. Standardiserade protokoll och möjlighet för banker att dela information med varandra, var några av de förslag på lösningar som lyftes.
I samtalet som modererades av Giva Sveriges Charlotte Rydh medverkade:
Evelina Ferbrache, ordförande Sverok, Jan Ericson, ledamot Finansutskottet (M), Lotta Bourgoin, chef Private Banking Nordea, Maria Flock Åhlander, VD Ekobanken, Mats Berglund, ordförande Kulturutskottet (MP) och Sigge Eriksson, tf ordförande LSU.
Se samtalet här.
Civilsamhällesarenan i Almedalen
För fjärde året i rad var Giva Sverige en av arrangörerna till Civilsamhällesarenan i Almedalen, tillsammans med elva andra paraplyorganisationer inom civilsamhället och MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor). Under två dagar var detta en samlingsplats för samtal, föreläsningar och debatter där civilsamhällets roll för en positiv samhällsutveckling stod i fokus.
När hållbarhetsarbetet utmanas – vad för företag, politik och civilsamhälle?
Så löd rubriken på Giva Sveriges seminarium på Civilsamhällesarenan där representanter från näringsliv, politik och civilsamhälle diskuterade samverkan och vägen framåt för hållbarhetsarbete i en värld i förändring.
Hållbarhetsarbete skapar möjligheter och regelverket för hållbarhetsredovisning inom EU öppnar upp för nya former av samverkan mellan företag och ideella organisationer. Men globalt syns en motreaktion. Kommer näringslivet i Sverige att stå fast vid sina åtaganden, eller riskerar vi att se en liknande utveckling som i USA och andra länder? Och hur kan politiken förbättra förutsättningarna för samverkan med civilsamhället?
Efter en något dyster inledning på panelsamtalet, med ett konstaterande av att en tidigare gemensam målbild kring Agenda 2030 kan kännas avlägsen, framträdde också en tydlig vilja till samarbete för att klara våra mål och vara en motkraft till den negativa utvecklingen. Ekonomiska omprioriteringar, såsom satsningar på försvaret, gör dock att hållbarhetsarbetet riskerar att tappa fart. Panelen betonade att samverkan mellan företag och civilsamhälle måste vara långsiktig, och att politiken har en viktig roll i att skapa goda förutsättningar för hållbara initiativ.
Medverkade i samtalet gjorde:
Marie Trogstam från Svenskt Näringsliv, Kristofer Dreiman från Länsförsäkringar, Johan Oljeqvist från Fryshuset, Jan Riise ledamot Konstitutionsutskottet (MP), Elisabeth Thand Ringqvist, ledamot Näringsutskottet (C), och Fredrik Ahlstedt, ledamot Skatteutskottet (M). Giva Sveriges generalsekreterare Charlotte Rydh modererade samtalet.
Se seminarierna från Civilsamhällesarenan.
I ett avslutande samtal på Civilsamhällesarenan där bl.a. socialminister Jakob Forssmed (KD) samlades en bredd av aktörer för samtal om civilsamhällets villkor, möjligheter och bidrag inom en rad olika områden. Giva Sverige presenterade följande förslag:
Att regeringen 1) initierar en särskild satsning under tre år för att stärka ideella organisationers kapacitet att öka sin egen finansiering, 2) genomför reformer i regelverket för stiftelser för att undanröja dagens hinder för sponsring och bidrag från företag samt att 3) alla allmännyttiga ändamål omfattas av incitament för givande, såsom skattereduktion eller matchningssystem för gåvor.
Se alla organisationers presenterade förslag.
Hållbarhetsrapportering för civilsamhällets organisationer – värdeskapande eller bara bortkastad tid?
Utöver de samtal som Giva Sverige själva arrangerade medverkade generalsekreterare Charlotte Rydh i KPMGs panelsamtal. Förändringar i lagstiftningen innebär att ideella föreningar och stiftelser inte längre omfattas av krav på hållbarhetsrapportering. Men vad tycker branschen? Ideella organisationer omfattas inte, och ska inte omfattas, av regelverk utformade för företag, men det finns samtidigt organisationer som inte längre behöver rapportera men som önskar fortsätta göra det. Panelen som utöver Giva Sveriges Charlotte Rydh bestod av Sara Damber från Rädda Barnen, Caroline Waldheim från Svenska Fotbollförbundet (SvFF), Mattias Hjelmberg från Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna och Christopher Larsson från KPMG, landade i att hållbarhetsarbetet och kommunikationen om detta är centralt även för ideella organisationer. Men det behövs tydligare vägledning kring hur och vilken ambitionsnivå på rapportering som är rimlig. En konkret slutsats var att paraplyorganisationer skulle kunna samverka och ta fram vägledning för ideella organisationer.
KPMG’s Alexandra Salomonsson som ledde samtalet fick en intervju med Charlotte Rydh som finns att se här.
Dessutom arrangerade Giva Sverige tillsammans med Räddningsmissionen in till mingel med tema Hur samverkar näringsliv och civilsamhälle bäst för att skapa verklig samhällsnytta? Över 150 personer kom och minglade kring temat, och Giva Sveriges generalsekreterare Charlotte Rydh ledde två korta samtal kring hur samverkan mellan näringsliv och civilsamhälle kan se ut.
Medverkade i samtalen gjorde Hans Wallenstam från Wallenstam AB, Emil Mattsson från Räddningsmissionen, Embla Kullberg från Regnbågsfonden och Mathilda Piehl från Wateraid. Gemensamma intressen är ofta en förutsättning för ett bra och långsiktigt samarbete, men att pengar är det allra viktigaste för att kunna göra skillnad var något som flera av de medverkande landade i.
