Samordningsfunktionen har släppt sin första nationella riskbedömning av risken för att ideella organisationer utnyttjas för finansiering av terrorism. Rapporten pekar på både sårbarheter och faktorer som kan minska riskerna där transparens, kontroll och god styrning spelar en central roll. En faktor som kan minska risk enligt rapporten är medlemskap i Giva Sverige och rapportering på Kvalitetskoden.
Samordningsfunktionen, som består av 16 myndigheter och Sveriges Advokatsamfund, har på uppdrag av regeringen tagit fram riskbedömningen som bygger på en kartläggning av hot och sårbarheter kring ideella organisationer i Sverige. Rapporten är avgränsad till organisationer som bedriver insamlingsverksamhet eller fördelar medel till allmännyttiga ändamål, i enlighet med FATF:s definition av en civilsamhällesorganisation. Giva Sverige har varit involverade i arbetet med riskbedömningen genom att bistå Samordningsfunktionen med kunskap om ideella organisationers verksamhet och förutsättningar.
Rapporten visar att det finns risk för att ideella organisationer utnyttjas för finansiering av terrorism, men att risken är av varierande grad. Hotnivån bedöms vara högst för organisationer med någon form av koppling till våldsbejakande extremism. Det framgår av rapporten att för att identifiera och bedöma riskutsatta organisationer är det avgörande att myndigheter och banker gör en riskbaserad helhetsbedömning i varje enskilt fall. Därför finns har också ett stöd för riskbedömning med faktorer som minskar eller ökar risken för att en organisation utnyttjas tagits fram.
I dialog med Samordningsfunktionen har Giva Sverige lyft att helt legitima organisationer kan se sig nödgade att tillämpa riskfyllda upplägg, till exempel för att överföra humanitärt stöd till högriskområden – något som också inkluderats i rapporten. Ett viktigt förtydligande från Samordningsfunktionen är också att riskfaktorerna var för sig inte nödvändigtvis talar för en ökad risk för att en organisation utnyttjas för finansiering av terrorism, utan att faktorerna snarare ska ses som en helhet, i kombination med varandra.
– Civilsamhällets uppdrag och förutsättningar ser olika ut beroende på var och hur organisationerna verkar. Därför är det viktigt att riskbedömningar tar hänsyn till sammanhanget och inte enbart utgår från enskilda faktorer. Vi behöver hitta en balans där risker kan förebyggas utan att organisationers viktiga arbete försvåras, säger Charlotte Rydh, generalsekreterare, Giva Sverige.
Rapporten lyfter att den allra största delen av civilsamhället bedriver legitim verksamhet, men att det i nuläget är svårt att identifiera den lilla del organisationer som riskerar att utnyttjas, och som enligt rapporten ändå är betydande. Sverige har flera samhällsfunktioner som på olika sätt minskar risken för att civilsamhället utnyttjas, men Samordningsfunktionen lyfter brist på transparens, avsaknad av associationsrättslig lagstiftning för ideella föreningar och begränsad insyn i organisationers ekonomiska verksamhet som faktorer som gör civilsamhället i Sverige sårbart.
En faktor som kan minska risk enligt rapporten är medlemskap i Giva Sverige och rapportering på Kvalitetskoden. Detta beror på att transparens, tydlig styrning och en fungerande intern kontroll är centrala delar för att minska organisationers sårbarhet och risk att utnyttjas i brottsliga syften. Kvalitetskoden syftar till att stärka ideella organisationers arbete med etisk insamlingsverksamhet, ekonomiskt ansvarstagande och intern kontroll. Alla ordinarie medlemmar som följer Kvalitetskoden får använda märkningen Tryggt givande, som innebär att givare och finansiärer kan vara trygga i att organisationer förvaltar deras gåvor och bidrag på bästa sätt.
Eftersom öppenhet är en nyckel för att bygga trovärdighet ska flera uppgifter och dokument publiceras på medlemmarnas webbplatser, och dessutom uppmuntrar vi organisationerna att också bedöma om ytterligare dokumentation bör vara publik. Giva Sveriges ambition är att även ideella organisationer som inte är medlemmar använder Kvalitetskoden i relevanta delar. På så sätt kan vi tillsammans bidra till ökad transparens kring hur organisationer leder, styr och kontrollerar sina verksamheter.
