Insamlingen av gåvor från allmänheten under första kvartalet 2020 ligger ungefär i nivå med 2019. Så kallade kontraktsgåvor, såsom månadgivare eller autogirogivare, har ökat något både sett till antal och snittbelopp. Snittbeloppet för engångsgåvor är däremot något lägre jämfört med samma kvartal förra året.
Giva Sverige mäter kvartalsvis insamlingen av gåvor från allmänheten för att kunna följa utvecklingen av vissa nyckeltal. Det är de medlemmar som samlar in 25 Mkr eller mer som deltar i kvartalsundersökningen.
– Än så länge är det för tidigt att säga om det är coronakrisen eller något annat som påverkar nedgången av engångsgåvor. Däremot är det tydligt att medlemmarna är oroliga för insamlingen på längre sikt. Hela 71 procent tror på en nedgång av intäkter totalt sett för helåret, säger Josefiina Ben Azzouz som är analytiker på Giva Sverige.
Coronakrisen påverkar medlemmarna i olika utsträckning, bland annat beroende på storlek och verksamhetsområde. Vi frågade sex medlemsorganisationer hur de ser på läget för insamling och verksamhet just nu.
Stina Götbrink, generalsekreterare på Hand in Hand
– Coronakrisen påverkade oss snabbt och vi ställde om verksamheten på bara några dagar. Den eventserie vi hade planerad för våren ställdes in, och vi fick snabbt se över våra kostnader och införde korttidsarbete. Insamlingen under mars och april har tappat marginellt men den stora utmaningen kommer senare i år och nästa år.
– I Indien, Kenya och Zimbabwe där vi har verksamhet och stöttar kvinnliga entreprenörer har man infört hårda restriktioner och hela samhället är på paus. Vi vet att vår verksamhet kommer att behövas mer än någonsin när samhället ska starta upp igen, men det är svårt för oss att komma igenom med budskap om vad som behövs sen – när hela världen slåss mot ett virus här och nu.
Eliot Wieslander, generalsekreterare på Läkare i världen
– Vi är en stor organisation ute i världen, men relativt liten i Sverige. Här består vår verksamhet i att ge vård till utsatta EU-medborgare och papperslösa. Det är svårt för oss att bedriva vår verksamhet nu. Vi har mer att göra, men det är svårt att få tag på handsprit, visir och annat vi behöver. Jag ser att civilsamhället skulle kunna göra så mycket mer för att bistå i den här krisen, om vi bara gavs möjlighet. Jag tror också att vi kan samarbeta mer. Ett fint exempel är när vi efterlyste tält att ha utanför våra kliniker, och det visade sig att IOGT-NTO hade både tält och volontärer som kunde komma och sätta upp dem.
Ida Hennerdal, projektledare församlingar på Diakonia
– Vi har kontor i 23 länder, och corona påverkar allt vi gör. I Sverige hade vi planerat för en stor kampanj under våren där många församlingar skulle delta. Nu har en stor del av dem ställt in sina aktiviteter medan andra har ställt om och genomför digitala insamlingar. Vi har också tagit fram en helt ny digital insamlingskampanj där vi lyfter fram vad våra samarbetsorganisationer gör för att möta coronakrisen. En positiv aspekt av det rådande läget är all kreativitet hos våra engagerade, exempelvis genom digitala insamlingskonserter. Jag tror att på längre sikt kommer vi att kunna dra nytta av det vi utvecklar nu.
Kalle Larsson, insamlingsansvarig på ActionAid
– Vi finns i 46 länder, och all vår projektverksamhet ställde snabbt om till humanitära insatser i den mån det var möjligt. Vi har ställt om en hel del av insamlingsverksamheten i Sverige till att handla om corona, och det går relativt bra. Vi fortsätter att värva genom face-to-face på stan och ser ingen stor nedgång vare sig där, via telemarketing eller i digitala kanaler.
ActionAids insamlingsarbete i Storbritannien och Italien har gått väldigt bra. De är lite större aktörer i sina länder och jag tror att det faktum att Italien drabbades så snabbt och hårt kan ha gjort att många ville bidra.
Katarina Krzyzinska, verksamhetschef på Cancer- och Allergifonden
– Vi är en liten stiftelse som arbetar nationellt med att samla in pengar till miljörelaterad forskning inom cancer och allergi samt att ge bidrag till svårt sjuka med ekonomiska svårigheter. Många av de personer som söker pengar tillhör riskgrupper och har svårt att ansöka nu. Antingen vågar de inte ta sig till sjukhus, eller så är de läkare som kan skriva de intyg som krävs är upptagna med annat.
– Vår insamling från företag har minskat drastiskt, hela 60 procent av dessa intäkter har försvunnit sedan februari. Vi har haft många stödföretag inom hotell och restaurangbranschen, och de har helt försvunnit eller pausat sitt givande och avtalsförhandlingar. Jag är orolig för hur det kommer att gå för oss. Vi har ingen budget att gå ut med stora insamlings- eller informationskampanjer, men vi måste hitta sätt att överleva.
Karolina Lisslö, generalsekreterare på Mattecentrum
– Vi hjälper barn och unga med läxhjälp i matematik, och har sett en ökning på 167 procent i verksamheten sedan gymnasieskolorna började med hemundervisning. Det finns enorma behov, men vi har inte kapaciteten eller ekonomin. De företag vi haft samarbete med länge skjuter nu upp eller ställer in sina donationer. Dessutom skjuts beslut om de statliga medel vi normalt får upp, och ovissheten är stor. Vi har kunnat minska våra kostnader, men inte i närheten av de intäkter vi nu inte får in. Trots att behoven är större än någonsin har vi blivit tvungna att korttidspermittera och är nu fem personer som arbetar 40 procent.
