Eva Törning lämnar över stafettpinnen- men inte intresset för ideell sektor.

Sedan slutet av 1990-talet har Giva Sverige drivit på och utvecklat en ekonomisk redovisning som är transparent och anpassad för ideella organisationer, särskilt då insamlingsorganisationer. I inledningen av det arbetet var PwC en viktig part som bidrog med kompetens och timmar. Sedan början av 2010-talet, då krav på redovisning enligt K3 infördes och även Giva Sveriges Kvalitetskod  obligatorisk för medlemmar, är numera även EY, Grant Thornton och KPMG engagerade tillsammans med PwC i ett Redovisningsråd som stödjer vidareutveckling av ekonomisk redovisning för insamlingsorganisationer. Redovisningsrådet tar fram Styrande riktlinjer för årsredovisning enligt K3, som är en av delarna i Kvalitetskoden men som också andra ideella organisationer kan följa för att visa på en transparent och korrekt ekonomisk redovisning.

Eva Törning, Grant Thornton

Eva Törning, redovisningsspecialist på Grant Thornton, har varit med sedan starten och lämnar nu över stafettpinnen i Redovisningsrådet till en kollega. Med en så lång och gedigen erfarenhet är vi nyfikna på Evas reflektioner historiskt och inför framtiden.

20 år av arbete tillsammans med den ideella sektorn! Vi har mycket att tacka dig för. Hur startade allt och hur kommer det sig att du blev kvar?
Jag arbetade som redovisningsspecialist redan på 1990-talet och har under en ganska stor del av mitt liv också arbetat ideellt. Jag hade kollegor inom PwC, som jag var anställd hos då, som arbetade med ideell sektor och som undrade om jag var intresserad av att utveckla god sed inom ideell sektor. Vid den tiden hade ju en årsredovisningslag som omfattade  många ideella organisationer kommit så det fanns ett stort behov av att göra något. PwC tog då beslutet att skänka 100 timmar av min tid till Giva Sverige (dåvarande FRII) för att hjälpa till att ta fram en god sed. Jag började med att gå igenom hur de större organisationerna faktiskt gjort och vad de upplyste om. Jag tittade också på internationell normgivning för ideell sektor. Tillsammans med representanter för vissa organisationer, bland annat Cancerfonden, Rädda Barnen, Röda Korset och WWF, tog vi fram de första styrande riktlinjerna. Vi började också hålla redovisningsdagar vilket sedan dess varit en bra träffpunkt för ekonomipersonal inom insamlingsorganisationerna. De styrande riktlinjerna användes sedan som inspiration för andra delar av den ideella sektorn.

Sen rullade det på med de styrande riktlinjerna.  I samband med att K3 infördes startades Redovisningsrådet som är ett bra forum för diskussioner även mellan revisionsbyråerna. Ideell sektor är ju väldigt kul att arbeta med som redovisningsspecialist för det är så specifika och roliga frågor . En fråga som faktiskt ledde till en lagändring var att man inte behöver bokföra en intäkt när man tömmer insamlingslådor med kläder, skor etc. Innan dess fanns inte något undantag så egentligen skulle det beräknade värdet bokföras samma månad. Nu räcker det med en gång per år.

Efter alla dina bidrag till vår sektor, hur känns det att nu lämna över?
Jag lämnar ju bara över min stol i Redovisningsrådet, inte mitt intresse för ideell sektor. Allt har sin tid och på Grant Thornton har vi anställt Elisabeth Raun som också är specialiserad på ideell sektor så då var det ett bra läge att lämna över. Hon är ju lite yngre än vad jag är så hon får väl ta de nästa 20 åren… Man ska ju inte bara börja göra saker, man ska också sluta göra. Vad gäller ideell sektor så kommer jag att fortsätta arbeta med redovisningsfrågor för ideell sektor man kanske inte lika aktivt som tidigare. Privat ska jag börja som volontär i köket på en matservering för hemlösa så jag är tillbaka i det lite mer privata engagemanget.

Om vi framtidsspanar lite, vad tror du är de viktigaste frågorna inom redovisning och ekonomi för ideell sektor att hantera framöver?
Fortsatt öppenhet och tydlighet utifrån sektorns speciella omständigheter vad gäller vad gåvor och bidrag men också att få en mer effektiv och relevant tillsyn. Giva Sveriges Kvalitetskod är ett bra exempel på självreglering för en sektor och de Styrande riktlinjerna för årsredovisning är en bra grund för transparens och relevans. Jag tycker att det i andra sammanhang blir väldigt mycket fokus på vissa nyckeltal när det är den uppnådda nyttan i ändamålet som är det viktiga. Låt mig belysa detta med ett exempel: En organisation får en stor gåva via ett testamente. En sådan gåva har ingen återbetalningsskyldighet och ska därför intäktsredovisas omedelbart, dvs år 1. Det gör att ändamålskostnaderna detta år oftast inte har någon korrelation med intäkterna, dvs gåvan, och uppgår då till väsentligt lägre än 75% av intäkterna. Är detta fel? Nej det återspeglar deras verksamhet och verksamheten det här året var att organisationen det här året fick in en stor gåva där man inte hunnit uppfylla ändamålet med gåvan, exempelvis att anordna ett läger, att finansiera en orgel eller till viss cancerforskning. Att uppfylla sitt ändamål och även beakta givarens önskemål tar tid.

Dessutom finns inga insamlingskostnader eftersom detta är en gåva i ett testamente. Är detta fel? Nej, det är också rätt. Dessutom kan det vara så att arbetet har lagts ner innan just den här gåvan kom in, dvs att organisationen arbetet för att göra givare medvetna om möjligheten att lämna en gåva i ett testamente. I så fall har organisationen insamlingskostnader före gåvan erhålls. Det viktigaste är att tänka på att gåvor och bidrag lever sitt liv och kostnaderna lever sitt liv och det är inte alltid att dessa möts samma år i resultaträkningen. I aktiebolag redovisas intäkten och kostnaden för de sålda varorna eller utförda tjänsterna samma år. I den ideella sektorn är det normala att man först samlar in pengar till en viss aktivitet och sedan gör aktiviteten under de kommande åren.  När vi tittar på siffrorna i ideella organisationer måste vi göra det med detta i bakhuvudet för att förstå deras verksamhet.

Avslutningsvis vill Giva Sverige tacka Eva Törning för sitt mångåriga engagemang och bidrag till sektorn. Tack Eva!