Arvid Erlandsson. Coronapandemin har påverkat oss alla under det gånga året och kommer att göra så ett bra tag framöver. Den ideella sektorn är inget undantag, och det uttrycktes tidigt oro över hur pandemin skulle påverka svenskarnas givande. I våras ville Arvid Erlandsson och hans forskarkollegor undersöka hur givandet i Sverige påverkades av pandemin.
Det finns många aspekter som skiljer sig från år till år när det gäller givande. Att undersöka hur svenskarnas givande påverkas av pandemin är därför lättare sagt än gjort. Många av gåvorna som ges under en viss period har dessutom initierats vid en tidigare tidpunkt, exempelvis genom autogiro – som ju innebär att man ger pengar varje månad, men själva beslutet att skänka endast skedde vid ett tillfälle.
Vi beslutade oss för att undersöka Swishgivandet. Swish är som de flesta vet en mobil betalningstjänst. Den används av över 80 procent av alla svenskar och är numera ett av de mest populära sätten att ge pengar till ideella organisationer (49 procent föredrar att ge via Swish, näst populärast är autogiro med 26 procent enligt Giva Sveriges Novusundersökning). Organisationer som är godkända av Svensk insamlingskontroll använder sina 90-nummer som Swishnummer, vilket både fungerar som kvalitetsstämpel och innebär att de slipper avgifter. Swish är utan tvekan det enklaste och snabbaste sättet att ge, och illustrerar därför ”spontant givande” bättre än något annat. Det är däremot inte det betalningssätt som används för stora belopp. Olika banker har olika maxbelopp, men för att swisha mer än 10 000 kr måste du i regel logga in på din internetbank för att godkänna detta först.
Vi har utgått från datamaterial från GetSwish. Datan innehöll det totala beloppet som swishats till 90-konton varje dag från och med 1 januari 2019 fram till och med 8 oktober 2020. Datan är på aggregerad nivå, så vi kan inte se vilka specifika ideella organisationer som mottagit pengar, och vi har inte heller någon information om vilka personer som gjort donationerna.
Stora givardagar sticker ut
Beloppen som swishades till 90-konton illustreras i figuren nedan. Den orangea linjen illustrerar swishgivande 2019 medan den blåa illustrerar swishgivande 2020. Vi kan tydligt se att donationerna varierar kraftigt från dag till dag. Medianbeloppet under hela perioden var cirka 366 000 kr/dygn. Det lägsta beloppet för en dag var 147 725 kr (5 feb, 2019), medan några dygn verkligen stack ut åt andra hållet.
De extrema topparna i Swishgivande kunde i samtliga fall härledas till specifika insamlingar. Den 11 april 2020 swishades nästan 21 miljoner kronor (figuren nedan visar bara upp till 5 miljoner). En starkt bidragande orsak är med all sannolikhet Radiohjälpens SVT-sända insamlingsgala ”En kväll tillsammans” där intäkterna gick till organisationer som stärkte upp civilsamhällets arbete under coronapandemin. På samma sätt så kan de stora summorna i början av oktober (9,5 miljoner 2019 och 16,5 miljoner 2020) förklaras av Radiohjälpens Världens Barn-gala som gick av stapeln dessa datum. Den fyra dagar långa toppen 11-14 april 2019 förklaras med att årets Majblomma släpptes torsdagen den 11 april och tidningarna rapporterade att för första gången så kunde drottning Silvia (och alla andra) köpa sina Majblommor med Swish, något som länge efterfrågats av trogna köpare.
Visar våra data att svenskars Swishgivande har påverkats på ett tydligt sätt av coronapandemin?
Det korta svaret är Nej. Det kom vi fram till genom att sätta en miljon kronor som en övre gräns för dagliga donationer. Detta innebar att de totalt 52 dygn då det hade swishats mer än en miljon kr, fick just värdet 1 miljon. På så sätt påverkar inte dessa extremdygn resultaten överdrivet mycket, samtidigt som man behåller alla datapunkter. Därefter så slog vi ihop årets alla dagar till 2-veckorsperioder (26 sådana perioder på ett år) och jämförde hur Swishgivande 2019 och 2020 utvecklade sig under dessa perioder.
Resultaten visar att trots pandemin swishades det signifikant mer pengar 2020 än 2019 (under perioden 1 jan-8 okt). Detta ska dock inte tolkas som att pandemin hade en positiv inverkan på swishdonationer. Det är viktigt att komma ihåg att Swish fortfarande är ett relativt nytt sätt att donera pengar och en ökning av Swishgivande kan vara ett resultat av att fler givare skaffar appen eller att fler organisationer uppmuntrar givande med Swish. Enligt en rapport från Giva Sverige uppgick Swishgivandet till 220 miljoner 2017, 290 miljoner 2018 och 430 miljoner 2019. Även om det inte går att testa med denna data så är det fullt rimligt att tänka sig att Swishgivandet skulle ha varit ännu större 2020 om det inte varit för pandemin.
Svenskar Swishdonerar mer under vissa perioder på året
I början på året samt under sommaren ges det överlag lite via Swish, medan det ges mer dels under april och maj, samt under årets sista kvartal. Jag misstänker att det är vid dessa tidpunkter som organisationer tenderar att marknadsföra sig mest intensivt.
Om coronavirusets utbrott i Sverige skulle ha haft en tydlig inverkan på Swishgivande skulle vi se att de båda årens Swishgivande började utveckla sig annorlunda under mars (då smittan fick fäste i Sverige). Båda årens swishgivande fluktuerar mycket under perioden mars-maj, men inte på tolkningsbara sätt. Till exempel så swishades det mer 2020 än 2019 under både månadsskiftet februari-mars och under månadsskiftet mars-april, men under mitten av april swishades det faktiskt mer 2019, bara för att i mitten av maj än en gång vara högre 2020. Sammanfattningsvis så finns det inga tydliga indikationer på att pandemin vare sig ökade eller minskade Swishgivande under de första sex månaderna.
Det är viktigt att komma ihåg att denna studie endast undersökte Swishgivande (inte andra typer av givande), och att vi inte kan uttala oss om olika typer av organisationer ”förlorade” eller ”tjänade” mer eller mindre på pandemin.
Arvid Erlandsson är docent i psykologi vid Linköpings Universitet. Hans forskning handlar om moraliska beslutssituationer i allmänhet och i hjälpsituationer i synnerhet.
