Antalet ideella föreningar och organisationer som väljer att starta aktiebolag fortsätter att växa. Detta skapar utmaningar men också möjligheter för alla som ska navigera i det nya landskapet. Med detta som bakgrund bjöd Ideell Arena och Giva Sverige, tillsammans med PwC och Swedbank, in till en heldag där forskare och organisationsföreträdare tillsammans reflekterade kring utvecklingen.
Dagens första fråga riktade moderatorerna Frida Ohlsson och Johan Sverker från PwC till publiken: ”Vilka fördelar och risker ser ni med att starta bolag?” De flesta svarande nämnde momsen, fördelaktiga skatteregler, tydliga regler som fördelar. Bland riskerna återfanns okunskap, trovärdighet, ovana och att vinstintresse tar över.
David Falk, forskare på Handelshögskolan i Stockholm, inledde med att dela statistik som visar på den så kallade omhybridiseringen av civilsamhället. Han konstaterade att bolagiseringen ökat stadigt över tid där antalet ideella koncerner har fördubblats mellan 2002 och 2014, från 550 till 1162 medan antalet aktiebolag tredubblades mellan 1992 och 2014.
”Men vad innebär detta och vad säger forskningen? Jo, det vi kan se är att det ofta inte märks i verksamheten att man skapat bolag. Arbetet fortsätter på samma sätt som innan. Däremot har bolagiseringen lärt organisationerna ett nytt sätt att vara på genom att ni får större krav på er att vara effektiva, och ni möter kravet genom att efterlikna företag, sa David.”
Sedan var det dags att prata risker. Där lyfte David Falk att en stor risk är måldrift, eller målglidning. Alltså att man blir så fokuserad på de kommersiella intäkterna, att man tappar organisationens själva syfte.
Johan Sverker följde upp detta under den efterföljande frågestunden och undrade om det verkligen är mer effektivt att driva verksamhet i bolagsform. David menade att det enda vi vet är att sättet att organisera sig på förändras men det går inte att säga om det faktiskt leder till ökade intäkter. ”Är detta ett sätt att bete sig mer effektivt, eller ett sätt att VARA mer effektiv?” lyfte David.
Scenen lämnades över till Christer Ferngren, utvecklingschef på Friskis och Svettis, och Emil Mattsson, direktor hos Räddningsmissionen som diskuterade och delade erfarenheter kring bolagsbildning och styrning i ideell sektor. Båda organisationerna har skapat bolag för att kunna bemöta omvärldens krav – i Friskis och Svettis fall handlade det om fortsatt tillgång till träningslokaler. ”Friskis gjordes om till bolag eftersom hyresvärden inte accepterade en ideell organisation som hyresgäst”, sa Christer. Hade vi fått välja själva hade vi inte startat bolag då vi i grund och botten, i vår själ, är en förening.”
Moderator Johan Sverker frågade hur det fungerat att bedriva förening och bolag under samma paraply. Christer menade att eftersom Friskis har samma styrelse och samma verksamhetschef för både förening och bolag har valberedningen fått ta in någon med större kunskap om hur aktiebolag styrs och ekonomiansvariga har fått en annan typ av utbildning. ”I vissa fall har vi rekryterat in annan kompetens. Vi har sagt att verksamhetschefer ska ha erfarenhet av ideell sektor, vi rekryterar inte VD från kommersiell sektor”, underströk Christer.
Och hos Räddningsmissionen finns ett liknande upplägg: ”Än så länge ganska enkelt för vi har haft samma styrelse och ledning för moderorganisationen och dotterbolaget, sa Emil. ”Det är bara en fråga om konstruktion. Men nu när bolaget växer kommer vi behöva ha separat styrelse och en extern VD för bolaget.”
På frågan om de har några råd till andra som överväger att starta bolag svarade Emil att det är viktigt att tänka sig för ordentligt, och att ta hjälp. Christer tryckte på vikten av att behålla fokuset på grunden i verksamheten. ”Glöm inte varför ni finns. För oss är detta bara en teknikalitet, vi ser oss fortfarande som förening.”
Johannes Nilsson, VD på Rädda Barnen välfärd, talade om ägarstyrningens konsekvenser för ledarskapet tillsammans med Annika Jerveland, VD för RFSU. ”Det vi gör är nu är nytt, läskigt och spännande, sa Johannes. ”Det är fritt fram för medlemmar att ha åsikter om allting. För mig som verksamhetsledare innebär detta att jag måste jobba på många plan, med många intressenter samtidigt. Fokus just nu är bolaget ska växa. Nu när vi etableras får vi kostar pengar, men sen ska vi bära oss själva.”
Annika Jerveland har under de senaste åren omvandlat RFSU AB till ett dotterbolag med stark kommersiell inriktning vars överskott ska bidra till föreningens verksamhet. För henne innebär bolagsformen tydlighet. ”Tydligheten i vårt ägardirektiv förenklar både för ägarna och för oss”, sa Annika.
