Idag lanseras rapporten ”Staten, kapitalet eller medborgaren – vem finansierar civilsamhället?” av Giva Sverige och PwC. Rapporten som tar avstamp i det rådande konjunkturläget visar att finansieringen för civilsamhället kommer att vara osäker de närmaste åren.
Flera samverkande händelser i omvärlden har ökat den ekonomiska osäkerheten och drivit upp inflationen, samtidigt som värdet på tillgångar som aktier och fastigheter har fallit. Det innebär en ny ekonomisk situation även för organisationer i civilsamhället.
– Mycket talar för att civilsamhälleorganisationerna under de närmaste åren kommer att ha nya förutsättningar för sin finansiering. Såväl staten som kapitalet och medborgarna påverkas alla på olika sätt av världsläget, säger Charlotte Rydh, generalsekreterare på Giva Sverige.
Staten och kommunerna står inför hårda prioriteringar
I tuffare ekonomiska tider behöver stat och kommun prioritera hårdare och lagstadgad verksamheten såsom skola och vård får förtur, vilket kan drabba områden som idrott, kultur och fritid. Det är områden där många ideella organisationer är aktiva och delvis har finansiering från kommunsektorn.
– Den ekonomiska nedgången påverkar främst de människor som har det sämst i samhället. Här har kommunerna ett grundläggande ansvar, som inte alltid räcker till för alla behov. Det skapar en ökad efterfrågan på civilsamhällets organisationer samtidigt som finansieringen av insatserna är osäker, säger Charlotte Rydh.
Företagens bidrag svårbedömda
Även företag påverkas av de förändrade ekonomiska förutsättningarna, men olika branscher drabbas olika hårt. Rapporten visar att ledare i civilsamhället är fortsatt optimistiska om företagen som samarbetspartner och för intäkter, vilket skulle kunna kopplas till företagens ökade ambitioner inom hållbarhet.
– Kraven på och viljan hos företag att vara goda samhällsaktörer har ökat över tid. Företagens ökade ambition att ta in hållbarhetsaspekter i affärsverksamheten kan öppna nya möjligheter för civilsamhällets resursanskaffning, säger Johan Sverker, senior rådgivare på PwC och medförfattare till rapporten.
Medborgarnas givande avgörande
Medborgarna står för drygt hälften av civilsamhällets totala intäkter, och när det gäller gåvor och bidrag bidrar allmänheten med hela 70 procent. Den svenska allmänheten är alltså avgörande för organisationernas möjlighet att bedriva sin verksamhet.
I årets rapport framgår att hushållens finansiering i form av gåvor och medlemsavgifter ökar som andel av disponibel inkomst, och de senaste åren visar på en uppåtgående trend. Det så kallade glassindexet, som visar allmänhetens givande i förhållande till konsumtion av glass och sötsaker, har visserligen sjunkit något, men över tid är trenden är tydligt uppåtgående. Även allmänheten kommer dock att påverkas av den ekonomiska utvecklingen.
– Undersökningar visar att historiskt har såväl givande som ideellt engagemang varit relativt stabilt även i kristider. Civilsamhällets organisationer bör dock vara vaksamma. Om arbetslösheten ökar kan givandet från allmänheten snabbt minska, säger Johan Sverker.
Rapportförfattarna rekommenderar nu civilsamhällets organisationer att se över sina strategier för finansiering och att göra en bedömning av hur den nya ekonomiska verkligheten påverkar deras finansiärer, och därmed förutsättningarna att bedriva verksamhet.
– Nu är det är viktigt för organisationerna att skapa en så bred finansieringsbas som möjligt. Det ger frihet att kunna driva frågor och verksamhet som för tillfället inte anses vara prioriterat av politiker eller finansiärer, säger Charlotte Rydh.
Läs hela rapporten här
Kortversion av rapporten
Om rapporten
Rapporten ”Staten, kapitalet eller medborgaren – vem finansierar civilsamhället” ges ut för nionde året. Det är PwC och branschorganisationen för tryggt givande; Giva Sverige, som sammanställer kunskap i syfte att visa på förutsättningarna för finansiering av civilsamhället.
