Potential för privat finansiering till kulturverksamhet men kräver kunskap och kapacitet
oktober 29, 2024
Den 16 oktober publicerade Myndigheten för Kulturanalys en rapport som kartlägger och analyserar kulturområdets finansiering. Rapporten är gjord på uppdrag av Kulturdepartementet och visar att det finns potential för icke-offentliga aktörer att bidra till kulturverksamheter men att det kräver en långsiktig strategi som tar hänsyn till kulturverksamheters olika förutsättningar att arbeta med privat finansiering.
Utifrån myndighetens kartläggning av kulturområdets finansiering dras fyra övergripande slutsatser:
1. Hushållen är den största privata finansiären.
Den privata finansieringen på kulturområdet domineras av hushållens utgifter för kultur. Stiftelsefinansiering, sponsring, donationer och crowdfunding utgör små delar av den privata kulturfinansieringen. Utöver detta visar utredningen att ideellt arbete utgör en betydelsefull resurs för det svenska kulturlivet.
2. Stora skillnader mellan olika verksamheter.
Det finns stora skillnader mellan olika kulturverksamheter när det gäller i vilken utsträckning de har offentlig respektive privat finansiering. Större kulturinstitutioner med offentlig huvudman har generellt sett en större andel offentlig finansiering. Andra verksamheter en mycket stor del privat finansiering och det är ovanligt att kulturverksamheter helt saknar privat finansiering.
3. Ett arbete för ökad privat finansiering kräver långsiktighet.
Om regeringen, utifrån dagens kulturpolitiska mål, vill se en ökad privat finansiering på kulturområdet krävs ett långsiktigt arbete med fokus på att a) stärka kulturverksamheters och privata aktörers kunskap och kapacitet att arbeta med privat kulturfinansiering, b) stärka konstens och kulturens ställning i olika samhällssektorer och c) successivt förändra incitamentsstrukturen för privat finansiering.
4. Flera överväganden behövs i relation till de kulturpolitiska målen.
Rapporten lyfter också att om åtgärder för ökad privat finansiering genomförs finns det ett antal aspekter i relation till de kulturpolitiska målen som behöver beaktas. Det handlar om konstens och kulturens obundenhet, ökad projektifiering och konjunkturkänslighet, mångfalden i kulturella uttryck, kulturens tillgänglighet och förutsättningarna för det ideella arbetet.
– Vi är glada att Kulturdepartementet har satsat på en kartläggning som både belyser hur den icke-offentliga finansieringen av kulturområdet ser ut och hur privata aktörer kan bidra till kultursektorn. Framför allt visar den ju att i kulturen redan är privat finansierad och det bidrar till att ge en mer korrekt bild av givande och privat finansiering i Sverige. Dessutom poängteras att en ökad privat finansiering kräver långsiktighet och att det behövs både kunskap och kapacitet för att arbeta med privat finansering, något vi jobbat för i 30 år, säger Charlotte Rydh, generalsekreterare Giva Sverige.
