I årets budgetproposition finns förslag på åtgärder för att klimatomställningen ska påskyndas, fler ska komma i arbete, välfärden stärkas och tryggheten ska öka – områden där civilsamhället och Giva Sveriges medlemmar spelar en viktig roll. Men incitament som ger civilsamhället bättre möjligheter till stabil och långsiktig finansiering saknas i årets budget.
– Civilsamhället är en grundbult för engagemang, demokrati och fri debatt. Men för att kunna vara denna grundbult måste det finnas finansiering för organisationer, oavsett storlek. Civilsamhället måste i högre grad än idag få fler möjligheter till stabil och långsiktig finansiering, men sådana incitament lyser med sin frånvaro i årets budget, säger Charlotte Rydh, generalsekreterare på Giva Sverige.
Skattereduktion för gåvor fortsatt orättvist konstruerad
Skattereduktionen för gåvor, som återinfördes 2019, är ett av flera möjliga incitament för att öka givandet i Sverige, och därmed ge möjlighet till stabil och långsiktig finansiering för civilsamhället. Men skattereduktionen har endast gällt för organisationer som stöttar social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning – och inte heller i årets budgetproposition har någon förändring skett.
2020 var det första helåret som skattereduktionen för gåvor till organisationer som arbetar med social hjälpverksamhet och forskning kunde utnyttjas. 3 av 4 organisationer som kommunicerade möjligheten till skattereduktion till sina givare uppgav att de såg en ökning i gåvor från allmänheten under 2020.
– Skattereduktionen för gåvor som incitament för att öka engagemanget för ideella organisationer verkar fungera väl, men långt ifrån alla organisationer kan ta del av det. Alla ändamål, exempelvis även barn och unga eller natur och miljö, bör omfattas för att skattereduktionen ska bidra till ett livskraftigt civilsamhälle, säger Charlotte Rydh.
Reformer och beslut som är viktiga för civilsamhället i årets budgetproposition:
• Ökade medel med 1,2 miljarder kronor årligen för att motverka våld i nära relationer. Det inkluderar permanenta stöd till landets kvinnojourer.
• Stödet till friluftsorganisationer mer än fördubblas, från 48 miljoner kronor till 98 miljoner.
• Ytterligare medel i statsbidraget för säkerhetshöjande åtgärder till organisationer inom det civila samhället.
• 20 miljoner kronor per år i statliga medel till barnrättsorganisationer för stöd till barn i utsatta situationer.
• Ökade medel med 8 miljoner kronor årligen för uppmärksamma särskilda utmaningar och behov i arbetet mot olika former av rasism och ta fram åtgärder hur detta ska motverkas.
• 2019 delades 212 miljoner ut till 110 barn- och ungdomsorganisationer. Under pandemin förstärktes statsbidraget temporärt med 50 miljoner till och med 2022, vilket 2023 försvinner.
• Anslagen till Myndigheten för ungdomsfrågor och civilsamhälle (MUCF) höjs med 7 miljoner, till 59 miljoner kronor.
