
Den 22 november bjöd Giva Sverige tillsammans med Studieförbunden och riksdagsledamöter från Centerpartiet, Liberalerna och Moderaterna in till riksdagsseminarium om penningtvättslagstiftningens oönskade konsekvenser för civilsamhället. Seminariet lockade många och det blev ett konstruktivt samtal mellan politiker och företrädare för Finansinspektionen och civilsamhället.
I takt med att kontanthanteringen försvinner i allt högre grad och arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism trappas upp har tillgången till bankkonto och internationella överföringar försvårats för både ideella organisationer och privatpersoner. Betalningsutredningens syfte var att undersöka statens roll i ett alltmer digitaliserat finansiellt system och bland rekommendationerna var ett ökat skydd för de delar av befolkningen som redan idag är utanför eller riskerar att hamna utanför det finansiella systemet. Men förslag som förbättrar situationen för civilsamhällesorganisationer lyste med sin frånvaro. Giva Sverige arbetar därför aktivt med att öka kunskapen bland beslutsfattare om penningtvättslagstiftningen och de svårigheter som uppstår för civilsamhällets organisationer att bedriva sin verksamhet.
Seminariet inleddes med kortfattad problemformulering av Helena Vilhelmsson, riksdagsledamot för Centerpartiet, som beskrev en situation för ideella organisationer som har blivit helt ohållbar och riskerar att få allvarliga konsekvenser för vår demokrati. Erik Blommé, avdelningschef på Finansinspektionen, gav en introduktion penningtvättslagstiftningen och det riskbaserade regelverket som sätter kundkännedom i centrum. Bankernas kundkännedomsprocesser tenderar idag att leda till att de helt avstår risk istället för att minimera risk samt att generella bedömningar görs av hela grupper av organisationer, ändamål och liknande istället för att bedöma varje enskilt fall, vilket lagstiftningen egentligen kräver. Erik Blommé beskrev att detta inte är isolerat till Sverige, liknande problem råder i stort sett hela EU, men det finns också riktlinjer och stöd för hur civilsamhällesorganisationer bör hanteras.
Marcus Nohlberg, docent i cybersäkerhet vid Högskolan i Skövde, gav en historisk översikt om utvecklingen av banktjänster och det utanförskap som digitaliseringen av det finansiella systemet bidragit till. Forskningen visar att hela 20 procent av den svenska befolkningen står utanför det finansiella systemet och över 6000 tjänster, varav många är kopplade till myndigheter och kommuner, kräver Bank-ID för inloggning.
För att ge en bild av de hinder som många organisationer möter i sin relation till banken beskrev Bartosz Stroinski från Vi unga en situation där viktiga initiativ stoppas när det nuvarande systemet hindrar snabb och flexibel organisering, där särskilt barn och unga drabbas hårt. David Samuelsson, generalsekreterare för Studieförbunden kompletterade bilden genom att illustrera långsiktiga risker med lagstiftningen. Han betonade särskilt att implementeringen av den nuvarande lagstiftningen hindrar föreningsfriheten och därmed grundlagsskyddade verksamheter.
Diskussionen med politikerpanelen med Malin Björk, Centerpartiet, Malin Danielsson, Liberalerna och Ahlstedt Fredrik, Moderaterna visade på en stor vilja att nå förändring. Det gemensamma budskapet var att dagens situation är ohållbar men att det krävs både kortsiktiga och långsiktiga lösningar. Samtliga paneldeltagare är positiva till en bred samverkan för att nå en lösning som både stärker allas tillgång till det finansiella systemet och stävjar bedrägerier och kriminalitet.
Ett konkret förslag som lyftes av seminariets moderator Charlotte Rydh från Giva Sverige är ett dialogforum där företrädare för banker och ideella organisationer gemensamt kan ta fram förslag för att processerna för kundkännedom ska bli mer rättssäkra och transparenta för alla parter. Ett sådant samarbete finns i till exempel redan i Danmark. Ett annat förslag är att Finansinpektionen bör få i uppdrag att genomföra en kartläggning och analys av behovet av åtgärder för att stärka civilsamhällesorganisationers tillgång till banktjänster, likt vad myndigheten gjort för privatpersoners tillgång till det finansiella systemet.
Seminariet bjöd på flera perspektiv som på olika sätt illustrerade den problematik penningtvättslagstiftningen orsakar, men även hur vi tillsammans kan bidra till att säkra tillgången till det finansiella systemet till fler.