Från liten till stor- tre frågor till växande organisationer

Den lilla organisationen ställs inför en rad unika utmaningar. Trots detta lyckas många öka sin insamling och bygga sitt varumärke. Vi har talat med tre mindre och medelstora insamlingsorganisationer för att höra hur de ser på utmaningar, framgångar och nyckeln till att växa.

Gunilla Ivarsson, Generalsekreterare, Jontefonden.

Gunilla Ivarsson, Jontefonden

De senaste två åren har ni gjort en stor procentuell ökning av er insamling. Vad ligger bakom er framgång och hur ser ni till att trenden fortsätter?
Bakom vår framgång ligger lyckade företagssamarbeten, framförallt med Citygross som skänker pantpengar till Jontefonden och gör andra insamlingsinitiativ till förmån för oss. Det har gett en stabil grund att stå på vilket har varit väldigt värdefullt för en ny fond som startar från noll. Vi har flera väldigt engagerade företag som gjort olika initiativ för vår räkning.

Vi har också en stor gala, Jontefondsgalan, som också ger mycket pengar. I år är temat ”En magisk julbal” och vi räknar med 4-500 gäster som skänker pengar. Vår strategi framåt är att forsätta att skapa företagssamarbeten eftersom det är ett bra sätt för oss att få in pengar. Det är också ett sätt att nå ut och göra vår verksamhet mer känd, så att vi når ännu fler familjer med barn som väntar på organtransplantation”.

 

Louise Lindfors, generalsekreterare, Afrikagrupperna.

Louise Lindfors, Afrikagrupperna, fotograf Linda Svensson

Utifrån din erfarenhet, vad tror du är nyckeln till att växa och vilka är de största utmaningarna?
Vår främsta utmaning är att vara en liten organisation vad gäller egen insamling men en stor organisation vad gäller internationellt utvecklingssamarbete med stöd från Sida. Den egna insamlingen är viktig för att programverksamheten ska kunna fortsätta och avgörande för att skapa engagemang. Det gäller att upprätthålla kreativitet i insamlingsarbetet och att våga prova nya metoder. Vi måste sätta strategier, men samtidigt vara beredda att revidera dem utifrån vad som funkar.

Det är också en utmaning att uppnå stabilitet för en mindre organisation. Vi skulle behöva testa nya metoder mer, men om vi gör det påverkar det nyckeltalen negativt eftersom nya satsningar kräver mer administration. Det kan även råda delade meningar om vad som räknas som administration och vad som räknas som ändamål.

Det finns också roliga utmaningar som handlar om identitet och ideologi, till exempel att diskutera vår tonalitet, hur vi berättar om vår verksamhet. Hur ska allmänheten förstå våra mervärden? Hur ska vi bygga engagemang och varumärke?

Sen finns det utmaningar och möjligheter i detta att engagemangsformerna förändras. Många fler är engagerade nu än på 90-talet, men få vill gå på regelbundna möten, och sociala medier har påverkat engagemangsformer. Hur bygger vi en engagemangstrappa digitalt? Det digitala landskapet kräver ett nytt ledarskap.

Benny Andersson, Verksamhetschef, Djurens Rätt

Benny Andersson, Djurens Rätt – fotograf Kim-Evert Olofsson

Från 19 till 39 miljoner kronor på tre år. Hur har ni lyckats och vilka utmaningar har ni haft på vägen?
Vi bestämde oss helt enkelt. Vi stod och stampade på samma nivå i omkring ett decennium. Det första vi gjorde när vi bestämt oss, var att avsätta resurser. Sedan har vi jobbat för att få in ett helhetstänk i organisationen. Vi har aktivt med oss insamlingsperspektivet i rekryteringen av nya medlemmar.

Vi är en gammal organisation, grundad 1882, och det har varit en utmaning att ställa om internt. Vi har inte anställt en massa nya människor utan vi har höjt kompetensen internt. Vi har ett väldigt bra team där vi har fått in insamlingstänket hos alla. Nu närmar vi oss 50 miljoner kronor.

Text: Karin Haglind, Hjärnfonden