Hållbar utveckling är en av vår tids stora ödesfrågor, något som märks i nya regelverk i EU och globalt. 2022 kom taxonomin, som innehåller regler för att avgöra när en ekonomisk verksamhet ska anses vara miljömässigt hållbar. I januari 2023 trädde Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) i kraft, ett nytt regelverk för företags hållbarhetsrapportering och härnäst väntas Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD) antas och styra hur företag tar ansvar för miljö och mänskliga rättigheter i hela sin värdekedja.
Dessa förändringar kommer ha en enorm påverkan på företag och organisationer i stora delar av världen och leda till att fler företag gör viktiga omställningar för att bidra till en hållbar framtid. För civilsamhället öppnar det upp möjligheter att driva förändring i samverkan med företag. Regelverken bygger nämligen delvis på OECD:s riktlinjer om ansvarsfullt företagande, som kravställer såväl dialog med de intressenter som blir påverkade av företagens verksamhet, som samverkan för att förebygga, motverka och avhjälpa negativ påverkan. Här har civilsamhället möjlighet att spela en viktig roll i att både stötta och utmana näringslivet för att minska negativ påverkan och skapa positiv förändring i samverkan med olika grupper av intressenter.
I takt med att regelverken ställer högre krav på hur företagen arbetar med hållbarhet, ändrar även kapitalmarknaden allt mer riktningen mot hållbar utveckling, med stöd av exempelvis taxonomiförordningen. Nya finansprodukter utvecklas, såsom hållbarhetslänkade obligationer, gröna lån och sociala impactfonder.
Genom att kapitalet kopplas till klimat-, miljö- och sociala mål, finns även en unik chans för idéburen sektor att samverka med företag för att driva en hållbar utveckling.
För att kunna realisera dessa nya möjligheter behöver idéburna organisationer bli tydligare med sitt erbjudande gentemot näringslivet och andra sektorer. Det kan handla om kunskap och erfarenhet inom specifika frågor kopplade till hållbarhet, de nätverk man har tillgång till och sin innovationsförmåga. Vidare behöver man kunna stötta företag i att skapa samsyn kring vad som bidrar till hållbar utveckling och de mål man gemensamt vill uppnå. Sist men inte minst måste man säkerställa någon form av mätbarhet av den förändring man bidrar till. Samtliga regelverk ställer nämligen krav på indikatorer och processer för att följa upp företagens arbete med hållbarhet. Slutligen behöver idéburna organisationer såväl som företag bli mer strategiska i vem man samverkar med och varför, så partnerskap blir relevanta och har potential för ömsesidiga fördelar för både partners och samhället i stort.
Civilsamhället besitter expertis, nätverk och förändringskraft som kan vara helt avgörande för bolagens möjlighet att leverera på sina hållbarhetsåtaganden. Med rätt verktyg för samsyn och effektmätning finns goda möjligheter att nyttja existerande och kommande regelverk, för att accelerera en hållbar samhällsförändring och nå våra gemensamma globala mål.
Om Frida Olsson
Frida arbetar som rådgivare och hållbarhetsstrateg på PwC, med fokus på social hållbarhet, tvärsektoriell samverkan och effektutvärdering. Frida har lång erfarenhet av att arbeta med strategiskt och operationellt hållbarhetsarbete från den idéburna sektorn, där utveckling av effektutvärderingsmetoder och samverkan med privat och offentlig sektor varit en central del av hennes arbete.
