Signalerna om vad regeringen och dess samarbetsparti vill fokusera på i civilsamhällespolitiken är många – och av väldigt olika slag. Civilsamhällesminister Jakob Forssmed begränsar internmomsen och gör omtag på demokrativillkoren. Finansminister Elisabeth Svantesson har tillsatt en utredning som ska granska självförvaltningsmodeller i bidragsgivningen. Biståndsminister Johan Forsell avskaffar informationsmedel och prioriterar humanitärt stöd framför utvecklingsarbete. Utan ministerposter men som nära samarbetsparti har vi SD. Ett SD som har en helt annan syn på civilsamhällets organisationer och inte minst vår finansiering. Regeringen består av olika partier så det är naturligt att det finns olika syn och fokus på en rad frågor. Frågan blir vart det tar oss 2023 och de kommande åren?
Internmomsen – en viktig seger
Civilsamhällesminister Jakob Forssmed meddelade i mitten av januari att regeringen föreslår ny lagstiftning kring den så kallade internmomsen. Målet är att lagstiftningen ska bli så generös som möjligt inom ramarna för EU:s momsregler. Bakom förändringen ligger ett omfattande påverkansarbete. Många civilsamhällesaktörer, har under en lång tid arbetat för att slopa internmomsen.
Internmoms ska tas ut på vissa interna transaktioner och samarbeten inom samma organisation. Internmomsen kostar civilsamhället 100-tals miljoner om året i reda pengar och försämrade möjligheter att använda våra resurser på bästa sätt. Det är fortsatt oklart hur tillämpningen kommer att se ut, men det här en stor seger för civilsamhällets gemensamma och uthålliga påverkansarbete! Det är också en signal om att det finns en vilja i regeringen att vidga civilsamhällets utrymme att verka.
Omtag kring demokrativillkoren
Regeringen och Forssmed drog i november tillbaka förslaget till nya demokrativillkor, som hade lagts fram av den förra regeringen. Omtag deklarerades och nya möten med civilsamhälle och samfund bokades. I mitten av december träffade ungefär 30 organisationer ministern i ett sakråd för att diskutera frågan. Forssmed valde helt säkert denna väg för att visa att han hade lyssnat på alla föreningar och samfund som tydligt hade förklarat varför det liggande förslaget var en dålig idé.
Men låt oss komma ihåg: Det finns också de som menar att demokrativillkoren borde skärpas betydligt. Eller till och med avfinansiera civilsamhället, mer eller mindre helt.
En annan fråga man kan ställa sig är om demokrativillkoren inte även borde gälla för politiska partier. Partier ingår definitionsmässigt i civilsamhället och tar emot skattemedel. Varför ska de inte lyda under samma regelverk? Det formella svaret har varit att partierna inte har varit en del av direktiv och utredning. Ett annat har varit att det skulle vara svårt för partierna att leva upp till villkoren. Jo, just det…
Jag tror att regeringen kommer att bereda demokrativillkoren på departementet med utgångspunkt i tidigare utredningar, men med justeringar. Troligen lägger regeringen en proposition under 2023 för beslut i riksdagen. Men, fortsatt påverkansarbete är ändå viktigt för att de demokrativillkor som till slut beslutas blir så lite negativt begränsande som möjligt för civilsamhällets organisationer.
Regeringen ökar kontrollen
Finansminister Elisabeth Svantesson och regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att under kommande år kartlägga och analysera hur statliga myndigheter och organisationer säkerställer att utbetalningar av stöd till företag och civilsamhälle är korrekta. Enligt det nya uppdraget ska Statskontoret kartlägga ett antal myndigheters och organisationers förutsättningar att arbeta på ett effektivt sätt och om de har tillgång till den information som de behöver för att fatta korrekta beslut. I kartläggningsuppdraget ingår Folkbildningsrådet, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), Naturvårdsverket, Riksidrottsförbundet, SISU Idrottsutbildarna, Statens energimyndighet, Statens kulturråd och Statens skolverk.
Regeringen arbetar nu med flera parallella spår som syftar till ökad kontroll av hur statliga stöd betalas ut och används. Skattemedel ska självklart gå till avsedda ändamål och systemen för att dela ut medlen ska vara effektiva. Men kontrollapparaten får inte bli alltför betungande, varken för dem som delar ut medel eller för dem som ska ansöka om och ta emot dessa.
Från förhindra till lindra
Biståndet har fått omfattande neddragningar. Enprocentsmålet har avskaffats till förmån för en fast summa om 56 miljarder eller 0,89 procent av BNI som ska gälla de kommande tre åren. För många organisationer och deras partners i världen betyder detta neddragningar på många miljoner. Några har möjlighet att dämpa konsekvenserna på olika sätt. För andra betyder det omfattande nedskärningar här och nu. För människor och samhällen runt om i världen blir konsekvenserna omfattande. Inte minst när riktningarna går från långsiktigt utvecklingsarbete till humanitärt bistånd. Från att förhindra till att lindra.
Vad händer nu?
Jag tror inte att den politik som regeringen vill driva under mandatperioden fick fullt genomslag i höstens budget. Det gjordes justeringar och det signalerades förändringar, men det är i de kommande budgeterna som förändringar kommer att ske. Ett fortsatt kraftfullt påverkansarbete från ett väl samordnat civilsamhälle är viktigare än någonsin.
Om Patrik Schröder
Patrik jobbar som samordnare/sakkunnig civilsamhällesfrågor på Fremia och har lång erfarenhet av arbete inom civilsamhället som bland annat generalsekreterare för KFUM Sverige och tf kanslichef för Rädda Barnen.
