Det är en jättebra fråga att börja med i alla uppdrag och samarbeten mellan företag och civilsamhälle. De flesta företag som jag träffar på, har inte svar på den frågan……utan de kopplar direkt an svaret på frågan till sin egen produkt, affärsidé eller vision. Det kan vara en bra början, men det räcker inte för att göra samhällsnytta.
Civilsamhällets aktörer å andra sidan har ofta klart för sig vad de vill, beskriver mål och konkretiserar vad de vill uppnå. Men det behöver samarbeten för att få finansiering och hävstång i sina initiativ.
Många företag har det inte lika tydligt definierat. Man har en hållbarhetsstrategi, plan, följer ramverk och regler, men man kanske inte har funderat så jättemycket på vilka samhällsproblem man vill vara med att bidra till, alternativt lösa. Ibland kan det vara svårt, i synnerhet om en del av det man vill lösa, utmanar hela ens affärsmodell.
Ibland kan det vara svårt, i synnerhet om en del av det man vill lösa, utmanar hela ens affärsmodell.
Viktigt är att vara ödmjuk och utforskande. Här kan civilsamhällets kunskap, erfarenhet och teorier om förändring vara helt avgörande för ett bra och tydligt samarbete.
Om man hittar en bra match, så blir det väldigt enkelt att koppla samarbeten, initiativ och engagemang till företagets verksamhet, värdekedja och önskan om att göra impact. Initialt behöver man förstå varandras perspektiv och verklighet, här tror jag på lika mycket förståelse från bådas håll och praktik i varandras verklighet, så att man inser vad som krävs för förankring, implementering och effekt.
Hur hittar man bra och relevanta samarbeten? Jag tror på att de ska vara relevanta såklart, men även att det berör både hjärta och hjärna.
Några exempel: Från tidigare engagemang så arbetade jag bland annat med heminredning och möbler, då blev det enkelt att göra kopplingen till att skapa ett flyktingboende, tält med enkel utrustning. Eller i arbete med mat och hälsa, så blev det enkelt att göra kopplingen till bra mathållning för barn, jordbruk, trädplantering och agro forestry. Eller som med konsultande ingenjörer så blev kopplingen till att bygga katastrofberedskap, broar och brunnar ganska enkel.
Genom att fråga sig; ”Vilket samhällsproblem ska vi lösa tillsammans?” så blev det enkelt att hitta bra partnerskap som alla på båda sidor ville engagera sig i. Jag tror att ett enkelt recept på bra partnerskap är:
- Tydliggör vilket samhällsproblem ni ska lösa
- Tydliggör vilka ni når, mottagare av hjälp till självhjälp, men även de som engageras internt i bolaget
- Tydliggör vilken nytta ni skapar, i pengar, stöd, ringar på vattnet i form av miljömässig- och social förbättring, men även det personliga värdet av självständighet, ansvar, jämställdhet, självförtroende
- Var transparent och kommunicera enkelt
- Tydliggör om företaget ger sina medarbetare tid att arbete eller delge sin kompetens för att gynna mottagaren. Beskriv hur samarbetet skapar mobilisering internt och externt
- Hitta nya vägar för att använda teknik, förändringsbeteende och kommunikation för att nå ut till många och sprida ringar på vattnet
- Arbeta evidensbaserat, gärna med forskning
- Koppla samarbetet till relevanta ramverk, där ni kan del samma språk, exempelvis de Globala målen eller de Inner Development Goals
Börja i frågan, och ”häng i den” tills den är besvarad, det kan ta några vändor. Sikta på att bygga långsiktiga partnerskap, förstå varandras verkligheter och förändringskraft, då kan vi närma oss de Globala Målens innehåll.
Vill du prata mer om detta, hör gärna av dig till mig.
Om Louise König:
Louise är VD på The New Division och är Kommunikations och Hållbarhetskonsult, tidigare Hållbarhetschef på flertal internationella storbolag.
