Foto: Johannes Frandsen/Government Offices of Sweden Den 1 januari 2023 tog Sverige över ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Det innebär att Sverige under våren planerar och leder arbetet i ministerrådet samt företräder rådet i förbindelserna med övriga EU-institutioner. Den 14 december presenterade regeringen sina prioriteringar för ordförandeskapet i EU. Regeringen lyfter fyra fokusområden: säkerhet, resiliens, välstånd samt demokratiska värden och rättsstatsprincipen. Programmet präglas av ett stort fokus på Europas och Ukrainas säkerhet.
EUs institutionella struktur och maktdelningsprincip kan kännas svår att få grepp om och vägen till påverkan lång. I systemet som utgör EU har rådet, som består av medlemsstaternas statschefer, en central funktion och ansvarar för att ge EU de impulser som behövs för fortsatt utveckling. Europaparlamentet med sina 705 ledamöter utgör tillsammans med Europeiska unionens råd de lagstiftande institutionerna. Lagförslagen utarbetas av EU-kommissionen, som fungerar som en europeisk regering och som även har i uppgift att genomföra de antagna lagarna på unionsnivå. När vi frågade Ulrika Mörth, professor i statsvetenskap med inriktning mot europeisk politik på Stockholms universitet om vilka generella rekommendationer hon har för hur civilsamhället kan påverka på EU-nivå hänvisar hon till att delta i debatter och eventuella lagstiftningsfrågor inom kommissionen och Europaparlamentet och även i förhållande till den egna regeringen som sitter i ministerrådet.
EU har ju många maktcentra så det gäller att kunna vara med i debatter och eventuella lagstiftningsfrågor inom kommissionen och Europaparlamentet och i förhållande till den egna regeringen som sitter i ministerrådet. Detta gäller även den svenska riksdagen i takt med att riksdagen fått en allt viktigare roll i EU-arbetet och att svenska positioner behöver förankras i EU-nämnden.
Giva Sverige följer ett antal områden som är på agendan i EU-kommissionen och som vi bedömer är viktiga för civilsamhället i stort och de delar av sektorn som jobbar med insamling av gåvor. På alla dessa områden samarbetar vi med svenska intresseorganisationer och inom EFA, European Fundraising Association.
Datasäkerhet och ePrivacy
Regeringens ordförandeprogram genomsyras av ett fokus på säkerhet och därmed kan vi även vänta oss ett större fokus på frågor om integritet och datasäkerhet. Dessutom är frågan om datasäkerhet och ePrivacy fortsatt är ett prioriterat område för EU-kommissionen. Dataskyddsförordningen och ePrivacy, förslaget till regelverk för digital marknadsföring, är viktiga områden för Giva Sverige att bevaka, eftersom utvecklingen av regelverken kan ha avgörande konsekvenser för hur ideella organisationer får hantera och behandla personuppgifter samt kontakta intressenter och givare. Just nu finns det ett förslag om ny reglering för integritet och datasäkerhet som innehåller striktare regler än den nuvarande förordningen, vilket kan komma att begränsa organisationer i sin kommunikation med allmänheten. Genom Giva Sveriges medlemskap i NDM (Näringslivets delegation för marknadsrätt) och i EFA samverkar vi för att belysa de risker som förslaget medför. Läs mer om förslaget i Mattias Grundströms krönika.
Regelverk mot penningtvätt och finansiering av terrorism
EUs regleringar mot penningtvätt och finansiering av terrorism är även på agendan under Sveriges ordförandeskap. ”Action Plan on Preventing Money Laundering and Terrorist Financing Proposal for a regulation on privacy and electronic communications” är en av de stora handlingsplanerna där denna fråga är aktuell och ett försök att förbättra EU-regleringen mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Just detta är av stor vikt för Giva Sverige att bevaka då handlingsplanen riskerar att få konsekvenser för civilsamhällesorganisationer. Penningtvättslagets krav på kundkännedom och andra åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism är otydliga och svåra att tillämpa. Eftersom bankerna är privata aktörer och vill undvika risker för sanktionering eller offentlig kritik, tolkas ofta regelverket strikt vilket försvårar ideella organisationers tillgång till banktjänster. Undersökningar visar att flera av Giva Sveriges medlemmar och andra civilsamhällesorganisationer påverkas negativt av regleringen. Därför att det viktigt för Giva Sverige att agera i frågan och vi arbetar bland annat med att öka kunskapen och förståelsen för civilsamhällets organisationer bland beslutsfattare och andra viktiga samhällsaktörer. Därför medverkar vi på Penningtvättsdagarna – läs mer och anmäl dig här och framför civilsamhällets perspektiv i EU:s lagstiftningspaket om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. EFA ger oss även en plattform för bredare och gränsöverskridande samarbete med andra intresseorganisationer som är aktiva i området.
Oadresserad direktreklam
En relativt ny fråga inom EU som Giva Sverige bevakar är ”Unaddressed printed advertising”. Inom EU finns det nu röster som vill införa opt-in istället för opt-out vid oadresserad direktreklam. Även om oadresserad direktreklam inte används i så stor utsträckning av insamlingsorganisationer i Sverige, ser vi en stor risk med att införa en opt-in för att ta emot oadresserad marknadskommunikation eftersom det utmanar den svenska modellen med NIX-adressat, SPAR och offentlighetsprincipen som stora delar av svensk marknadsföringssed bygger på. Även här samarbetar Giva Sverige med andra näringslivets intresseorganisationer och EFA för att upplysa om lagstiftningens risker och agera motvikt till de som talar för införandet av regleringen.
Social ekonomi och mobilisering av utvecklingskapital
Inom EU beskrivs den sociala ekonomin i ett bredare perspektiv än i Sverige vilket innebär att även civilsamhället inkluderas i högre grad. Bättre förutsättningar för den sociala ekonomin som helhet skapar inte bara arbeten, det tillåter också organisationer att öka sin påverkan inom EU:s gränser. Ordförandeskapet ger oss möjlighet att bredda bilden av social ekonomi i Sverige och lyfta frågor om hur vi skapar ett hållbart civilsamhälle genom mobilisering av utvecklingskapital, dels genom gåvor och bidrag, dels partnerskap och samarbeten. Giva Sverige medverkar därför på “Social Economy 2023-Building a stronger and resilient Europe” den 8 juni i Göteborg, en konferens som arrangeras av Coompanion i samarbete med REVES, Cecop och Social Economy Europe. Konferensen utgår från kommissionens nya handlingsplan för social ekonomi och planeras i nära samverkan med europeiska experter och aktörer. Den bygger vidare på förra årets konferens “Social Economy -The Future of Europe” som ingick i det officiella programmet för den franska ordförandeskapet.
”European cross-border associations”
Giva Sverige stöttar initiativet ”European cross-border associations”, som Kommissionen presenterade som en av institutionens prioriteringar under våren. Initiativet argumenterar för fördelarna av en gemensam europeisk associationsform för det civila samhället. Bakgrunden är att de nuvarande reglerna inom EU skapar en rad hinder för organisationer som är verksamma i flera länder. Fördelarna med en gemensam associationsform är bland annat minskade administrativa kostnader och högre rättssäkerhet för medlemmar och organisationer. Förslaget skulle stärka civilsamhällets tillgång till den gemensamma marknaden och förenklar att ta civilsamhällets särart i beaktning när ny lagstiftning kommer till. Giva Sverige har varit aktiv i att sprida initiativet i Sverige, deltagit i seminarium och lämnat synpunkter inför EU-kommissionens konsekvensbedömning av förslaget.
